Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
167
der? Kunna vi även då uppehålla vår höga
levnadsstandard i konkurrens med andra folk, som äro vana vid
lägre standard? Det var direktören för Taylor Soeiety,
dr Person, som då gjorde förf. uppmärksam på denna
fråga. Ingen vet naturligtvis vad utvecklingen bär i
sitt sköte, men mänskligt att döma har man anledning
att frukta, att konkurrensen mellan nationerna om
avsättningsmarknaderna kan komma att resultera i en
konkurrens med levnadsvillkoren såsom grundval.
För ett litet land som Sverige, med inskränkta
avsättningsmöjligheter inom landet, blir givetvis läget
farligare än t, ex. för Förenta staterna med sin stora
inhemska avsättningsmarknad, därtill skyddad av höga
tullar. Jag bör kanske även här tillägga, att det icke
är min avsikt att orda varken för lägre levnadsstandard
för arbetarna, i den betydelse jag här tager begreppet,
eller för högta tullar, utan jag har endast velat påvisa,
huru problemen i det praktiska livet tränga sig på
industriledaren. Konsekvenserna av vad som sker inom det
industriella livet ute i världen kunna vi icke undgå att
få känning av, men vi kunna genom att påvisa den fara,
som hotar och som obevekligt tränger sig på oss, i tid
söka en väg ut.
Den sociala fara, som för Sveriges vidkommande
skulle bli en följd av en nedsatt konkurrenskraft, ligger
uti en permanent arbetslöshet. Att clenna icke kan
tillskrivas det rationaliseringsarbete, som nu bedrives inom
den svenska industrin, synes mig vara omotsägligt, ty
denna avser ju tvärt om att uppehålla
konkurrenskraften. Skulle industrins ledare lägga armarna i kors och
misströsta inför de svårigheter, som de komma att möta,
då hade vi anledning se pessimistiskt på framtiden. Men
Sverige är ett gammalt industriland, och dess ledare ha
en rik fond av erfarenheter från tidigare genomgångna
svåra perioder. Deras erfarenhet säger dem, att
industrins framtida existens beror på möjligheten av
uppehållandet av dess konkurrenskraft, och i det avseendet
är rationalisering ett rationellt medel. Svensk industri
har även ett försprång framför de flesta andra
industriidkande länder, och det måste bli utnyttjat till clet
yttersta i dessa dagar och cle som stunda, Det företrädet
ligger i svensk kvalitetsvara, och clet är säkerligen där, vår
stora chans till framgång kommer att ligga.
Men att konkurrensen trots detta blir svår icke blott
för vår exportindustri utan även för vår inhemska, som
skall konkurrera med överskottet av produkter från
andra länder, därom äro säkerligen alla initierade ense.
Särskilt för exportindustrierna torde det därför vara ett
livsvillkor att uppträda sammansvetsade på den
internationella marknaden. Inbördes konkurrens om
avsättningsmarknaden för likvärdiga svenska produkter bör
icke förekomma. Säkert är, att om svensk industri helt
skall kunna utvinna de fördelar, som den nu pågående
rationaliseringen av den industriella driften kommer att
medföra, så måste detta anses vara beroende på, huru
samarbetet ordnas mellan sådana svenska
industriföretag, som ha gemensamma intressen på världsmarknaden.
Elektroteknisk ingenjörsbyrå har öppnats av
ingenjör Georg Rosén, adr. Norr Mälarstrand 66, Stockholm.
Verksamheten omfattar program för elektr. kraft- och
belysningsanläggningar, kontroll och
leveransbesiktningar, maskinprovningar och driftsundersökningar,
mä-tarekontrolleringar, kontroll av och förslag till
åskledare, hissbesiktningar. Ingenjör Rosén har utövat
flerårig verksamhet inom branschen hos Elektriska
prövningsanstalten i Stockholm.
Litteratur.
Uppfinningarnas bok. Red. kommendörkapten Sam
Lindstedt, Förlag P. A. Norstedt & söner, Stockholm.
Band IX: Lanthushållning m. m., trävara-, textil- och
beklädnadsindustri, grafisk teknik. 972 sidor (inber.
register), 1 069 fig. Pris 35 kr, halvfr. bd 40 kr.
Denna föreliggande volym av det stora verket —
tekniskt fackligt betonat som ju detta väsentligen måste
vara —- är i ovanligt hög grad av allmänt intresse,
erbjudande en ymnig, fängslande läsning för envar, för
lekmannen likaväl som för den invigde — den senare
finner nämligen sitt vetande framställt i en populärt
koncentrerad form, vilket även kan hava sitt behag.
Innehållet framgår av följande översikt: I.
Lanthushållningen och cless binäringar, författare professor H.
Juhlin Dannfelt. II. Skogsbraket, av jägmästare M. Juhlin
Dannfelt. III. Fiske och fiskodling, av byrådirektör fil.
dr Gunnar Alm. IV. Med lantbraket samhörande
industrier, av professor H. Juhlin Dannfelt, fil. dr C.
von Schéele (kvarnindustri, stärkelsetillverkning) och
veterinärdirektör E. Osberg (slakt av husdjur). V.
Träets mekaniska bearbetning, av jägmästare Gunno
Kinnman. VI. Textil- och beklädnadsindustri, av
professor G. Sellergren. VII. Boktryckerikonsten, av
redaktör Bertil Oldenburg. VIII. Fotografi och
reproduktionsteknik, av docent John Hertzberg. IX.
Kontors-teknik, av professor O. Sillén.
Man ser av denna rubrikrevy, vilka tekniska områden
boken omsluter, ävensom vilka författare, som stå för
cle olika avdelningarnas resp. kapitlens vederhäftighet.
Grundligheten är också anmärkningsvärd — den
framgår bl. a. av de stora sidantalen, ex. fotografi och
reproduktionsteknik 212 sidor, textil- och beklädnadsindustri
179. Kravet på historisk skildring, vilket alltid måste
ställas på en »uppfinningarnas bok», är i denna del på
ett underhållande sätt tillgodosett, så att arbetet utgör
även från denna synpunkt en god lektyr.
De talrika illustrationerna äro väl valda,
Chr. S.
Utslag rörande licensavgift.
Till en förut i denna tidning meddelad notis lämnas
i clet följande närmare upplysningar (enl. dagspr.).
Men ändring av Stockholms rådhusrätts friande
utslag har Svea hovrätt dömt bokförläggaren K. J.
Lindqvist med firma Frölén & Co. att böta 500 kr och
till Svenska aktiebolaget trådlös telegrafi, system
Telefunken, utgiva skadestånd med 5 000 kr jämte 5 proc.
ränta från stämningsdagen 31 dec. 1927 för intrång
i bolagets patenträtt till radiomottagningsapparater,
försedda med återkoppling. Hovrätten finner, att
Lindqvist mot bolagets förbud försålt sådana
apparater, försedda med anordningar, fallande inom
skyddsområdet för det av bolaget innehavda patentet.
Lindqvist skall ersätta bolagets rättegångskostnader med
1400 kr.
Fröléns hade genom annonser erbjudit sig att till
varje person, som till visst pris inköpte en del
radiotillbehör såsom ackumulatorbatterier, radiorör etc,
gratis leverera en 4-rörs radiomottagare, vilken var
utföre! med användandet av det s. k. Meissnerska
återkopplingspatentet, som i Sverige äges av Svenska ab.
Trådlös telegrafi. Enligt annonsörens åsikt skulle de
eljest nödvändiga licensavgifterna för användandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
