- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
173

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

173

Mgrl

vågor (såsom hertzska vågor, synliga eller osynliga
strålar) av lämplig våglängd, så att de kunna
reflekteras eller brytas med tillhjälp av apparater av lämpliga
dimensioner, eller också användas ultraakustiska vågor.

De rytmiska modulationerna av styrkan av dessa
strålningar eller utsändningar kunna antingen bestå av
periodiska variationer följande en kontinuerlig kurva,
eller periodiska plötsliga ändringar, såsom successiva
avbrott och återkommanden. I båda fallen kan
tonali-teten hos dessa modulationer eller frekvenser hos dessa
variationer väljas längs hela den skala, över vilken
mekaniska svängningar kunna åstadkommas.

För bättre klarläggande av den föreliggande
anordningens verkan antages, att ljusstrålar användas. Dessa
kunna väljas med våglängder liggande mellan 5 300
och 5 900 ångströmsenheter, emedan de lättare passera
genom dimman och emedan de kunna erhållas i överflöd
med tillhjälp av elektriska ljusbågar, vilkas elektroder
bestå av kol, som äro impregnerade med natrium,
kadmium, tallium eller dylikt. Vidare är det. vanliga mjuka
selen, som användes såsom mottagare, mera speciellt
känsligt för dessa strålningar.

Andra våglängder kunna väljas, om man använder
selen, som gjorts känslig genom tillsats av speciella
ämnen för detta ändamål, eller om man använder andra
detektorelement, såsom kalium, natrium etc eller
vismut-sulfid, antimon-blysulfid etc; man skall i detta fall
använda kol med en lämplig mineralimpregnering.

Man kan ävenledes använda bolometriska eller
termo-elektriska vågdetektorer. Sådana detektorer kunna
användas samtidigt med selenceller, som gjorts känsliga,
om man använder infraröda strålningar, vilka senare
åstadkommas av de elektriska ljusbågarna i större
överflöd än ljusstrålningarna och vid denna användning icke
erfordra någon filtrering.

fy.2

Då hertzska vågor användas, äro sändarna försedda
med utstrålningsorgan och mottagarna med resonatorer,
motsvarande relativt korta, våglängder, så att. vågorna
kunna riktas och mottagas medelst kontinuerliga eller
diskontinuerliga metalliska reflektorer eller medelst
dielektriska linsformiga refraktorer. Vid dessa
strålningar kan man använda vilka som helst lämpliga slag av
detektorer, förstärkare eller andra lämpliga apparater.

För förklaring av anordningens verkan antages, att
utsändningar användas, som äro utsatta för periodiska
variationer av intensiteten hos de olika frekvenserna
eller tonaliteterna.

I dessa fall kan sändaren bestå av M skilda
anordningar, som var och en utsänder modulerade strålningar,
som hava den karakteristiska tonaliteten hos den
bestämda motsvarande sektorn. Vid användning av de
ovannämnda infraröda eller ljusstrålningarna, som
åstadkommas med tillhjälp av en elektrisk ljusbåge, är
det emellertid lättare att använda en enda ljusbåge som
är vridbar tillsammans med sin reflektor, varvid de
olika tonaliteterna sändas till var sin sektor enligt en i
förväg bestämd period.

Vidare kunna användas lämpliga anordningar för att
på sändarkällan (en elektrisk ljusbåge eller annan
strål-ningskälla) påtrycka periodens olika successiva
tonali-teter.

Den i det följande beskrivna anordningen använder de
sändningsmetoder, som begagnas vid optisk telefoni eller
telegrafi med tillhjälp av den elektriska ljusbågen.

Å närstående fig. 1 visas det allmänna schemat för en
kombinerad utsändnings- och mottagningsstation. Fig.
1 visar en del av mottagningsstationen i större skala.
Fig. 2 åskådliggör användning av synliga, eller osynliga
strålningar för utsändning på avstånd medelst en sådan
elektrisk ljusbåge, som användes vid optisk telefoni och
telegrafi. Figuren visar ett schema av sändarstationen,
anordnad för utsändning medelst en enda roterande båge.
Fig. 3 visar en sektion genom ett
multipelvibrations-organ, medelst vilket den sändande vågens tonalitet kan
automatiskt varieras alltefter den sektor, i vilken
sändningen äger rum. Fig. 4 visar en planvy av
polut-sprången på den magnetiska kärnan för anordningen
enligt fig. 3. Fig. 5 åskådliggör schematiskt den
allmänna anordningen och funktionen av
mottagningsstationen med dess multipelresonanselement, av vilka ett i
mottagningsavdelningen karakteriserar sändarsektorn.
Figuren visar två olika anordningar av resonatorerna,

Sändarstationen T på ett fartyg är uppdelad i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free