Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
INDUSTRITID iN INGEN NORDEN
flit och ihärdighet samt med omsorg och noggrannhet,
bör man beflita sig om att komplettera sitt teoretiska
kunskapsförråd ävensom att förvärva allt mer
omfattande praktisk erfarenhet. Ty chefen ■— efter
chefsbefattningar eller jämförliga poster trakta ju alla— måste
kunna behärska alla faser av arbetet inom det
arbetsområde, han har att förvalta, ehuru han visserligen
icke behöver vara yrkesskicklig till samma grad, som
den speciellt utbildade och uppövade arbetaren, denne
må vara ritare eller verkstadsarbetare. Chefen får icke,
om han skall kunna anses som dugande arbetsledare,
låta slå sig på fingrarna av sina underlydande.
En erfaren gammal man yttrade en gång, att varje
stillastående är eller omsider blir tillbakagång. Det
yttrandet torde vara nog så verklighetstroget. Ej minst
då det gäller kompletterandet av ett kunskapsförråd
eller förvärvandet av praktisk erfarenhet. Häri ligger
ytterligare ett skäl för varje yngling, som önskar
komma framåt och uppåt, att förskaffa sig och åter och
åter beflita sig om ett kompletterat teoretiskt
kunskapsförråd och en mer omfattande praktisk erfarenhet.
Dessa båda förvärv böra dock sökas med urskiljning
och eftertanke. Så att det väsentliga icke kommer att
stå tillbaka för det mindre viktiga. Med hänsyn till
det arbetsfält, man har blivit satt att bearbeta, kan
nämligen mångkunnighet på områden utanför detta
arbetsfält bliva en alltför skrymmande last. Man måste
noga tillse, att utrymmet fullt räcker till för det
kunskaps- och erfarenhetsbehov ens pålagda arbete tarvar.
Allmänbildningen får ej ofördelaktigt inkräkta på det
för visst arbetsområde speciellt erforderliga
kunskaps-oeh praktiska erfarenhetsbehovet.
Så många chefs- eller jämförliga befattningar finnas
väl icke, att varje yngling, som utexaminerats från
tekniskt eller annat läroverk, kan få påräkna sådan plats
ens såsom slutligt levnadsmål. Men var helst ödet än
ställer den till teknikens arbetsfält utexaminerade, så
bör denne söka arbetsglädjen och vårda
solidaritetskänslan. Icke den som endast vill hålla split och
avund mellan samhällsklasser och -individer vid makt,
utan den som i sig inbegriper ett starkt medvetande om
allas behov av alla.
Propagandaobjekt på
Värmlandsutställningen.
Sommarens kommunikationsutställning i Karlstad
skiljer sig från andra dylika bl. a, därigenom, att
utställarna icke äro huvudsak utan i stället ett. komplement
till utställningens egen propaganda. De ha alltså fått
underordna sig det allmänna — även arkitektoniskt och
konstnärligt — varigenom en saklig och i viss mån
pedagogisk karaktär vunnits.
I nämnda avdelning utmärka sig i synnerhet två
grupper för fullständighet och allmänintresse, nämligen
Vägutställningen med kompletterande bilavdelning samt
Flygutställningen, båda av synnerligt intresse just nu.
Vägutställningen har fått kraftigt
understöd av våra vägorganisationen vägmyndigheter,
bilklubbar och enskilda fackmän i hela landet. Av
synnerligen stort intresse äro de uttalanden i aktuella
vägfrågor, som gjorts för utställningens räkning av
landshövdingar, generaldirektörer, tekniska och vetenskapliga
författare i vägfrågor samt det praktiska vägväsendets
män från hela landet. Dessa uttalanden skola inbindas
i en bok, tillgänglig för de utställningsbesökande fack-
männen. Som bekant avhålles nämligen i samband med
utställningen vägkongresser och »vägdagar».
Bland annat gör utställningen propaganda för
förbättring av trafikförhållanden i allmänhet och vid
korsningar i synnerhet, för permanent och dammfri
vägbe-läggning, m. m. En statistik, som torde vara unik i fråga
om sitt framställningssätt, lämnar de klara och tydliga
fakta, som bilda propagandans underlag. Trots den
sakliga och stundom rätt allvarliga innebörden av
densamma torde den besökande då och då få roliga stunder vid
åskådandet av de »gubbar», som t. ex. berätta om
trafikvolymer, om bilmedlens fördelning, om bilismens
frammarsch, gästgiveriers — och skjutsstationers gång mot
graven», etc.
»Ett vägärendes behandling enligt landets sed» samt
»allmänna väghållningsbesväret på landet genom
tiderna» höra till de bildserier som borde bevaras för
eftervärlden, icke minst för sitt konstnärliga
framställningssätts skull.
Filmen har tagits i tjänst i stor utsträckning av såväl
utställningen själv som av utställarna. En särskild
biograf i väghallen visar ett tiotal filmer av allmän
karaktär bl. a, »Vägen», trafikfilmer, flygfilmer, mfl. De
sistnämnda ha upptagits i Värmland speciellt för
vägutställningen och utgöra propaganda även från
turistsynpunkt,
Demonstrationsväg finnes, som visar de lämpliga
väg-beläggningarna för Sverige från, medelst klorkalcium
eller sulfitlut dammbunden makadamväg till asfalt,
beton och tuktad sten. Vägvisare, varningssignaler,
snöskärmar, räcken, trummor o. d. visas i samband härmed.
På vägmaskinernas gård finnes även en historisk
väg-avdelning med en gammal slingrig landsväg med
tillhörande grindar, gästgiveri, diligens, etc. Även kommer
här att visas Sveriges första lok, Fryksta-lokomotivet.
Vägmaskinerna, varav en del äro träkolsclrivna,
komma i allmänhet att demonstreras i arbete, såväl tyngre
som lättare, gruskvarnar med lastare såväl som
kompressorer med allehanda luftverktyg. Fordson av år 1929
liksom den träkolsdrivna Panhard — 4 tons lastbil
-—-bilda en övergång till bilavdelningen, vilken som förut
sagts kompletterar väg- och trafikutställningen. Denna
vill i samband härmed slå ett slag för träkolsgasens
användning här i landet, Om en svensk bil håller i 10—15
år, så har den därunder lämnat utlandet 3 à 4 gånger
mera för bensin, än vad bilen kostat. Det är följaktligen
nationalekonomiskt riktigt att använda utländska
motorer för träkolsgas.
För tillvaratagandet av avfallet i våra skogar och för
clen ekonomiska beredskapen är det nödvändigt, att
åtminstone traktorer, tröskverk, tyngre lastbilar o. d. i
Sverige drivas av svenskt bränsle, som dessutom blir
långt billigare än bensin och alltså icke har clen
ekonomiska nackdel, som medföljer spritdrift. Att problemet
tekniskt är löst, visar franska arméns nyligen gjorda
jättebeställningar hos Panhar och Renault.
I samband med Flygutställningen, som bl.
a. omfattar historik, trafik-, isspanings-, ambulans-,
post-och privatflygning, anordnas flygskola av Aero
Materiel samt regelbunden flygtrafik till Stockholm av
Aero-transport med flygplanet »Uppland». Diverse utländska
flygplan, flygmotorer och flygplansmodeller utställas.
Vidare en karta av Lufttrafikförbundet, visande
planerade trafiklinjer med flygfyrar, markerade med
blinkljus. Foton komplettera det hela.
Utställningen inviges av prins Eugen den 22 juni.
Einar Bohr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
