- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
199

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199 INDUSTRITID N INGEN NORDEN



När gatan blivit för trång.

(Slut fr. sid. 196.)

finansieringsproblemet. Och det är sant, att cletta torde
’uppställa svårigheter, förnämligast på grund av de
månghövdade privatintressena utmed en gata —
intressen som dock tillsammans utgöra gatans livsnerv.
Hava emellertid kommunens vederbörande organ
kommit till tals med en gatas fastighetsägare och
batiks-innehavarna, representerade, låt oss säga, genom en
gatuförening, och man på detta senare håll kommit till
erkännande av arkaderingens förmåner över ett
alltmera olidligt trafiktillstånd, så lärer den ekonomiska
frågan snart nog kunna ordnas. Arkitekter och
ingenjörer torde icke komma att finna något detaljproblem,
som är omöjligt att lösa. Exempelvis kunna förlorade
butiks- och källarutrymmen ersättas av gårdsutrymmen
ovan och under jord. Minskningen av dagsljus för de
genom trottoarinbyggnaderna inåt förskjutna
butikslägenheterna torde i själva verket ej betyda något
avgörande, ty redan i nuvarande skick äro en stor del
butiker genom varuproverna i skyltfönstren så skumma
även vid full dager, att det elektriska ljuset måste
fungera — förresten äro strävandena att förbättra den
elektriska be^sningen till större effektivitet rätt så
framgångsrika.

Alltnog: våra gamla centralgators breddning genom
arkadering synes vara något att ofördröjligen taga
upp till övervägande och åtgärder.

Chr. Sylwan.

Packards dieselflygmotor. De amerikanska
flygexperterna beteckna konstruktionen av Packards nya
dieselflygmotor som det största framsteget inom
avia-tiken efter kriget. Motorn, som är resultatet av fem
års experimentarbete av kapten L. M. Woolson och hans
medhjälpare i Packardbolaget, flög nyligen 650 miles
— ca 110 km — från Detroit till Langley Field med
en bränsleåtgång av blott för 4,68 dollars råolja, medan en
vanlig motor under samma prestation skulle ha
förbrukat bensin för 25 dollars. Åttio gallons av en olja,
vägande ett pound mer pr gallon än bensin, motsvarar i
denna motor hundra gallons bensin i en normal
flygmotor. Maskinen är en luftkyld, niocylindrig
radial-motor av dieseltyp och är något mindre i diameter än en
bensinmotor av motsvarande styrka. Den är fullständigt
fri från alla yttre delar, såsom magnet tändstift och
ventilmekanism, och clen kan drivas med vilken tung olja
som helst. Den allmänna uppfattningen är, att clen
genomgående fungerat bättre än bensinmotorer under
proven och clen har under de omfattande flygproven
upprepade gånger söndertagits för inspektion av
delarna. Packardfabrikerna sägas ha vidtagit åtgärder
för kommersiell tillverkning, men några uppgifter om
de blivande motorernas pris lämnas icke ännu,
upplyser S.-A. N. — Det är märkliga saker detta, men man
bör avvakta utförligare sakuppgifter, innan det kan
antagas att flygmotorns kommersiella trafiksäkerhet
verkligen uppnåtts.

Passagerartrafik över Anderna på 6 000 meters
höjd? Pan-American Airways har — meddelar oss
S.-A. N. — i samråd med sin tekniske rådgivare,
överste Charles Lindbergh, beslutat öppna lufttrafik
mellan Förenta staterna och den sydamerikanska
kontinentens länder. I mitten av maj startades flygleden till

Mollendo i Peru, varvid Pan-American Grace Airways
föra posten från Mollendo och Västindien till Miami.

Till Buenos Aires skall likaledes samarbete med
Pan-American Grace Airways äga rum utefter västra
kusten. Denna flygled får en utsträckning av 10 000
km. Däremot ämnar Pan-American Airways som
utvidgning av sin nuvarande rutt genom Västindien till
Porto Rico självständigt trafikera en planerad
ostkustlinje mellan Miami och Buenos Aires. Denna 12 000
km långa flygled sätter USA i förbindelse med
Brasilien, Argentina, Uruguay, Guayana och Venezuela.
Gentemot de snabbaste hittillsvarande förbindelserna
uppnås en tidsvinst av från en till tjugoen dagar.
Beräknat efter en så låg flyghastighet som blott 160 km
i timmen kan man med flygmaskin från Miami
anlända till Kanalzonen på tjugufyra timmar, till Peru på
50 à 60 och till Buenos Aires på 80 timmar.

En olägenhet med västkustlinjen är att aeroplanen
en god del av tiden måste flyga över Anderna på 6 000
meters höjd över havet. Till dess åtgärder för att
skydda passagerarna mot de stora tryckförändringarna
hunnit vidtagas, kommer därför i början endast post att
medföras. Överste Lindbergh ämnar själv med det
snaraste överflyga alla de planerade sträckorna.

Att New York är en storstad framgår med all
önskvärd tydlighet av en broschyr, utgiven av New
Yorks köpmannaförening, vilken med amerikansk
förkärlek för statistiska uppgifter fullproppats med fakta
rörande västra halvklotets metropol.

Av dessa fakta framgå, att i New York i
ne-nomsnitt födes ett barn var fjärde minut eller
noggrant räknat var 246 sekund och fördelat på
tolv-timmarsdag vigas 14 par i timmen. Under år 1928
uppgick nämligen födelseantalet till 126 332 och de
registrerade äktenskapen till 62 424. Jättestadens

6 056 000 invånare förtärde under året 900 kg föda per
individ eller sammanlagt 3 500 000 ton. Till
befolkningens försörjning åtgå dagligen 2 500 000 liter mjölk och

7 000 000 ägg. Varje sekund lyfta mer än 190 personer
telefonlurarna och dagligen utväxlas mellan 1 700 000
apparater 8 233 000 samtal. Trots bilismen finnas ännu
50 000 hästar i dagligt bruk inom stadens hank och stör.
Mer än en halv miljon människor anlända dagligen med
tåg och inom staden ombesörja 233 628 taxametrar
trafiken. På 252 talscener och 548 biografer kunna samtidigt
850 993 personer finna förströelse, och de 1 611 299
medlemmarna av kyrkliga samfund ha för sin
uppbyg-gelse 1 584 kyrkor, vilkas värde uppskattas till
286 000 000 dollars. För hälsotillståndet svara 138
sjukhus och 11 575 läkare eller en läkare för var 524
invånare. Undervisningen ombestyres av 927 skolor och 13
universitet.

Statsunderstöd åt hantverksmästare för
utbildande av lärlingar. Komnierskollegium tillkännagiver,
att beviljande av statsunderstöd för utbildande av
lärlingar med utbildningstid från tidpunkt under
budgetåret 1929—1930 kommer att äga rum vid fyra
särskilda tillfällen. Ansökningstiden utgår första gången 30
juni 1929. De därpå följande ansökningstiderna utgå
resp. 30 sept. 1929, 31 dec. 1929 och 31 mars 1930.
Ansökning skall ingivas till Kungl, kommerskollegium
och enligt formulär innehålla vissa uppgifter angående
sökandens verksamhet m. m. jämte en kortfattad plan
för bedrivande av lärlingens utbildning.

Det statsunderstödda utbildandet av lärlingar, som
avser treårig- lärotid, står under tillsyn av kommers-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free