Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
Betong såsom vägbeläggning.
Av direktör Tage Bilde.
(Uppsatsen utgör väsentligen förf:s föredrag i Chalmersska ingeniörsföreningens Stoclcholmsavd. d. 17 sistl. maj.)
Från att under det senaste halvseklet ha spelat en
relativt underordnad roll vid sidan av järnvägarna, ha
landsvägarna numera ryckt fram som det mest aktuella
kommunikationsmedlet i vårt land. Den hastigt
framträdande motorismen har drivit fram utvecklingen så
brådstörtat, att det varit och är fara å färde, att man
beträffande vägarnas iordningsställande och underhåll
icke skall kunna återhämta försprånget och sedan hålla
jämna steg med trafikens ökning. Om motorismen
vållat svårigheter, så kan den utom sitt samhällsgagn peka
på en årlig extra tribut av ca 30 miljoner, vilken i stort
sett oavkortad går till underhåll och förbättring av
vägarna.
Automobilismens hastiga genombrott
i vårt land har utsatt våra vägar för
påfrestningar, som tidigare varit
okända. Detta icke enbart som en följd av
den ökade trafikintensiteten såsom
sådan. utan även av gummiringarnas
sugning på vägbanan. Då de äldre
fordonen med sina järnskodda hjul
huvudsakligen utsatte vägbanan för en
stötverkan, åstadkomma däremot
motorfordonen med sina gummiringar en
växelvis hoppressande och lyftande åverkan.
Det är dessa för våra vägar nya och
kraftiga »sugpåkänningar», som i
allmänhet torde vara anledningen till att
underhållet på våra vägar kommit att
stiga så snabbt de senare åren.
Fordonen slita på vägbanorna, och
vägarna, sådana de nu i stort sett äro,
åverka fordonen i en utsträckning, som
är flerfalt kostsammare än fordonens
åverkan på vägbanorna. Det torde
därför vara ett stort ocli gemensamt
intresse hos väghållare och trafikanter att få
de vägar, som äro hårdast trafikbelastade, satta i ett
sådant skick, att underhållskostnaderna för vägarna samt
drifts- och slitagekostnaderna för fordonen bli de lägsta
möjliga.
På vägsträckor med en trafikintensitet av 300 fordon
pr dag därutöver har det visat sig vara ekonomiskt
fördelaktigt att förse vägbanan med permanent beläggning.
Underhållskostnaderna på en grus- eller makadamväg
äro nämligen då så stora, att de täcka ränta, amortering
och underhåll på en varaktig beläggning.
Vid val av beläggning bör den typ komma till
utförande där summan av vägkostnad och fordonskostnad blir
den minsta möjliga. Med vägkostnad menas då ränta på
och amortering av anläggningskostnaden samt
underhålls- och rengöringsarbeten. Med fordonskostnad menas
ränta och amortering för fordon, reparationer,
drivmedel såsom bensin, olja o. d., gummiringar vid
motorfordon. försäkringar och skatter m. m.
Enär vägkostnaden i regel är ringa i jämförelse med
fordonskostnaden, lönar det sig i de flesta fall att lägga
ned avsevärda belopp på vägarna för att därigenom
bringa ned fordonskostnaclen, särskilt kostnaden för for-
donens förräntning, amortering och bensinförbrukning.
Vägproblemet är därigenom även ett nationalekonomiskt
problem av stor betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
