Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
ligare ställas upp fyra nsTa maskinerier, varigenom
kraftverket, då det nått sin slutliga storlek, kommer att
omfatta åtta maskinerier. De tvenne sista
maskinerierna kunna emellertid upprättas först då Saimens
vattenmagasin fullt ut kan exploateras.
Varje maskineri använder vid full belastning omkring
100 kubikmeter vatten i sekunden och utvecklar ca
27 000 hästkrafter. I sin första nu fullbordade
utbyggnad förmår Imatra kraftverk sålunda nu utveckla ca
81 000 hkr, men efter det att den totala utbyggnaden
slutförts stiger denna siffra till ca 216 000 hkr.
Från den övre kanalen går vattnet genom grindar och
medels stora järnluckor försedda intag in i
turbinkam-Tarna och passerar så här turbinernas löphjul,
försättande dem i rotation, samt genom sugrör till
kraftverkets avloppskanal. Likasom dammluckorna kunna
tur-binkamrarnas stängningsluckor skötas medels
fjärr-regleringsapparater från kraftverkets ställverk, då
■det alltså gäller att sätta verket i gång eller stanna
detsamma. Då verket är i gång funktionerar
turbinernas tillförselmaskineri genom att till turbinerna släppa
fram mera eller mindre vatten, allt efter vad
belastningen härvidlag kräver.
Turbinmaskinerierna äro enhjuliga francisturbiner
med vertikal axel, vilkas omlopp är 125 varv i minuten.
De äro direkt-kopplade med trefasgeneratorer, vilka
generera 10 000—11 000 voit elektrisk ström. Förutom
med de egentliga huvudmaskinerierna är kraftstationen
utrustad med ett flertal hjälpmaskinerier och apparater.
Kraftverkets nedre kanal, genom vilken
turbinvatt-net återföres till Vuoksen på nedre sidan av Imatra
fors, är till sin huvuddel insprängd i berget; dess
vattendjup är ca 11,5 meter och bottenbredden ungefär
30 meter.
Den av generatorerna alstrade elektriska energin
ledes medels kablar till ställverket, dels till
medelspän-ningshallen, varifrån den distribueras till lokala
konsumenter, dels till den stora huvudtransformatorn, där
spänningen transformeras till 120 000 voit i och för
den vidare fjärrledningen. 120 000 volts apparaterna
stå under bar himmel, såsom numera är vanligt då det
gäller ledningar med en så hög spänning. Från
utomhusställverket ledes energi med 120 000 volts spänning
dels till Viborg, dels medels de stora kraftledningarna
till Villmanstrand, Kouvola och via Hikiä, till
Helsingfors samt från Hikiä jämväl till Åbo.
Huvudledningarnas totala längd är omkring 500 kilometer och de
representera både i fråga om byggnadssätt och -typ i
-övrigt något ensamstående i vårt land. Till dessa
ledningar har använts sammanlagt ungefär 2 000 ton
koppar, och de äro upphängda i stålmaster, fästade i
grundvalar av betong. På fem platser, Viborg,
Villmanstrand, Hikiä, Helsingfors och Åbo, transformeras
strömmen till 35 000 volts spänning, med vilken den
så distribueras till storkonsumenterna.
Transformator-stationerna representera samma, typ som ställverket vid
Imatra, men äro mindre ä.n detta.
Ställverkets skötsel och drift är förlagd till den s. k.
tavelsälen (taulusali). Med tillhjälp av de här
uppställda apparaterna kan man kontrollera hela
kraftverket i dess olika delar och sköta om fjärrregleringen av
damm- och turbin-lucksystemen. Och medels
högfrekvenstelefoni för vilken användes 120 000 volts
kraftström, står tavelsalen i förbindelse med
transformator-stationerna. Talrika alarmapparater signalera om
inträffade störningar redan i ett tidigt
begynnelsestadium.
Till kraftverkets alla olika delar har man strävat
att anskaffa apparater av den yppersta och mest
ändamålsenliga art som blott stått att få. Naturligt är
emellertid att allt mänskligt arbete är ofullkomligt, och
såsom alldeles till saken hörande måste betraktas det
faktum, att speciellt under begynnelsetiderna och
innan verkets alla svaga företeelser blivit korrigerade och
framträdande fel rättade i ett så nytt och
vittomfattande verk som detta inträffa störningar. De olika
verken äro emellertid så inrättade, att den tid de genom
dylika störningar förorsakade avbrotten i leverans av
elektrisk energi omfatta måtte bli så kortvarig som
möjligt. I detta syfte äro de viktigaste apparaterna
s. a. s. utrustade med reservapparater, vilka kunna
tas i bruk i stället för ur funktion försatta ordinarie
apparater, och för övrigt ha kraftverkets olika
delar-byggts så, att de kunna motstå av olika störningar,
såsom strömbrott, kortslutningar och liknande
förorsakade påfrestningar och att eventuella skador må kunna
snabbt begränsas och bli reparerade.
Vid skapandet av hela kraftverket och hela
industridistributionen ha utvidgningssynpunkterna ständigt
hållits för ögonen. Likaväl som maskinhuset kan lätt
och med jämförelsevis måttliga kostnader utvidgas och
dess apparatutrustning kompletteras, likaväl kan
ställverkets olika delar, envar för sig, i mån av behov
förstoras. Likaså kunna kraftledningarna, utrustas med
kompletteringsledningstrådar och den totala
lednings-kapaciteten sålunda fördubblas. Och då det är svårt
att förutse, huru snabb utvecklingen kommer att
gestalta sig, har man i allmänhet strävat att hålla alla.
möjligheter uppe i fråga om gestaltandet av det stora
kraftverkets framtida evolution.
Följande storförbrukare ha hittills anslutit, sig till
Imatra kraftverk såsom förbrukare av elektrisk energi:
Imatra huvudstation: Imatratraktens Elektricitets
ab., Joutseno Elektricitets ab., Elektricitets ab. Alku i
Jäskis, Elektrometallurgiska verken, Vuoksenniska.
Viborgs transformatorstation: Viborgs gas- och
elektricitetsverk (som levererar ström till Viborg och
omnejd) .
Villmanstrands transformatorstation: Villmanstrand
stad, statens svavelsyrefabrik, Pargas Kalkbergs ab: s
kalkbruk.
Hikiä transformatorstation: Tervakoski bruk,
Mäntsälä Elektricitets ab., Riihimäki Såg- och Elektricitets
ab.
Helsingfors transformatorstation: Helsingfors stads
elektricitetsverk.
Åbo transformatorstation: Åbo städs elektricitetsverk,
Pargas Kalkbergs ab., John Barker & Co. fabriker,
Littois fabriker.
Den genom den nuvarande anslutningen och
konsumtionen betingade belastningen uppgår till ca 30 000
kilowatt och motsvarar en årsenergiprestation av i runt
tal 150 miljoner kilowattimmar.
På grund av redan avslutade avtal kommer inom en
nära framtid, så fort karftverkets utrustning och
distributionsnätets kapacitet det medger, att ytterligare
ansluta sig följande konsumenter:
Elektrokemiska verken vid Imatra,
elektricitetsverken i S: t Andreae, Kirvus och Kaukola, Hiitola
Elek-tricitetjs ab., Heinjoki Elektricitets ab.4
elektricitetsverken i Lappo och några angränsande socknar, Lojo
Kalk- och Cementbruk, Lojo Cellulosafabriker,
Sydvästra Finlands Elektricitets ab. och S:t Marie
Elektricitets ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
