Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
vaken observation av fysiologiska och psykiska
förhållanden och lämplig anteckning därom. En huvudfaktor
är också det jämförande studiet av olika personers
prestation i fråga om samma detalj, såväl i det ifrågavarande
arbetet, som där en liknande detalj förekommit vid andra
—• kanske i sin helhet helt olika — arbeten vid en annan
avdelning.
Härigenom strävar man att inringa och upptäcka cle
tillfällen, då någon arbetare sökt genom underprestation
missleda tidtagaren.
Studiet avser slutligen icke blott att finna ut vad
arbetaren bör kunna prestera, det är ej blott en kontroll
eller observation på arbetaren. Det gäller lika fullt att
konstatera, vad avdelningen kan prestera, att finna ut
i vad mån dess organisation, dess skötsel eller dess
arbetsplanering kan vara bristfällig, att finna var de
svaga punkterna ligga, t. ex. i maskinens och ugnars
kapacitet eller i avdelningens transportförhållanden, lokaler,
lagerutrymmen etc. Det är en strålkastare, riktad ej blott
på arbetaren utan ock på företaget självt; en företagets
egen självrannsakan och självkontroll.
DEN VID ARBETSSTUDIER TILLÄMPADE
TEKNIKEN.
Tidtagningen sker dels med stoppur, dels med
grafiskt registrerande ur. De senare ge mera direkt
överskådlighet, men framför allt äro de av värde, då de
studerade momenten följa alltför hastigt på varandra för
att man med stoppur skall hinna med både avläsning
och anteckning.
Emellertid är arbetet ganska effektivt även med
stoppur, och för vissa uppgifter kunna dessa vara att
föredraga. De ur, som användas vid Sandviken, äro
30-mi-nutersur, graderade i hundradels minuter. Från Hubers
i Munchen ha vi för vissa ändamål även anskaffat för
arbetsstudier speciellt konstruerade stoppur. Dessa äro
försedda med dubbla sekundvisare. Den ena visaren
löper sina varv utan uppehåll, den andra däremot
stoppas genom en första tryckning för att, sedan tidtagaren
avläst och noterat, genom en ny tryckning bringas till
att täcka och åtfölja den förstnämnda visaren, tills nästa
notering erfordras. —
Det registrerande ur, som vi använda och som vi
funnit mycket ändamålsenligt, är konstruerat av professor
Poppelreuter, vilken benämner det »Arbeitschauuhr»,
fig- I-
Ett urverk framdriver en pappersremsa ungefär 20
mm per minut. På denna pappersremsa manövrerar
observatören en penna medelst 4 manöverknappar, och
denna penna markerar grafiskt arbetsförloppet.
Observatören behöver således ej distraheras med tidnotering
i protokollet, utan kan rikta hela sin uppmärksamhet på
arbetet.
Då klockan startas, ritar pennan en grundlinje utefter
papperets ena kant. Vid arbetets eller tempots början
vrides en manöverknapp, varvid pennan genom urverket
bringas att med konstant hastighet stiga från
grundlinjen. Denna rörelse sker i rät vinkel mot papperets
rörelseriktning, men genom pappersremsans framåtgående
rörelse uppstår en diagonallinje. Då arbetstempot
avslutas, återvrides manöverknappen, varvid pennan snabbt
återfaller till grundläget, där den får kvarligga, så
länge pausen i arbetet räcker.
Pennans uppåtstigande rörelse har i allmänhet valts
ca 4 gånger papperets hastighet. Man erhåller på så sätt
en registrering, som är fyra gånger förstorad i förhål-
Fig. 3. Studie vid kallvalsverk.
lande till den genom papperets rörelse erhållna
markeringen (figurens baslinje).
Om tempot är så långvarigt, att papperets bredd ej
räcker, stannar pennan, då den nått ett visst toppläge,
och ritar en horisontal linje, till dess den vid tempots
slut får återfalla till baslinjen.
Den enklaste upptagningen med ett dylikt skrivande
ur är ungefär som fig. 2 visar. Där markerar varje
stapel arbete och varje horisontallinje paus.
Det gives emellertid även andra
markeringsmöjligheter. Man kan t. ex. genom en annan manöverknapp hejda
pennans stigande rörelse utan att den återföres till
baslinjen. Skulle man t. ex. vilja upptaga de olika sticken i
ett valspar, kan man i motsats till föregående exempel
låta pennans stigande rörelse markera arbetspaus och
varje horisont.allinje markera ett valsstick.
Genom ännu en manöverknapp kan pennan lyftas från
pappersremsan, så att avbrott i markeringen inträffar.
Man beredes härigenom möjlighet att genom avbrott på
linjen markera paus, varvid pennans olika
rörelseriktningar kunna markera olika inom arbetet förekommande
tempon.
Under studiearbete enligt dessa metoder har det
visat sig vara behövligt att kunna samtidigt och dock var
för sig markera dels maskinens och dels arbetarens tid.
För detta ändamål har en extra penna inmonterats, som
är helt fri från urverket. Den är rörlig blott ett kort
stycke i vertikalled och är huvudsakligen avsedd att
markera personligt arbete och personlig paus.
Dessutom finnes allra längst upp en linje från en
tredje penna, varvid man genom en momentan
tvärrörelse kan markera klockslagen eller göra andra
noteringar.
Man har också ur konstruerade så, att pennan ryckes
uppåt ett konstant avstånd t. ex. två millimeter för
varje prestation eller för varje .arbetsstycke, samt att den
automatiskt faller tillbaka till grundlinjen efter visst
antal — t. ex. 20 — prestationer.
Man erhåller då en serie trappor, där alla sättstegen
äro lika höga, men planstegens bredd varierar och
anger den för tempot använda tiden. En brant trappa
betyder då ett snabbt arbete. Genom detta
tillvägagångssätt erhålles bra jämförelse mellan samma persons
arbetstakt vid olika tillfällen (t. ex. förmiddag och
afton) eller jämförelse mellan olika personers prestation.
Ofta kan man genom mekanisk eller elektrisk anordning
låta arbetet självt utlösa impulserna till pennan.
Genom ändamålsenligt val av ovan skisserade
markeringsprinciper eller, i mera komplicerade fall, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
