Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
kombinering av flera, finnes möjlighet att ganska
detaljerat illustrera ett arbete på sätt, som ej lika lätt kan
göras med stoppur.
Lämpligen lägges arbetet så, att ma.n först gör en
tidtagning, innan några som helst förändringar i
arbetsdispositionen vidtagits. Detta för att konstatera hur
arbetet tidigare tett sig. Sedan göras en eller flera
tidtagningar efter genomförandet av en eller annan
förändring.1 —
ALLMÄNNA BESULTAT.
Erfarenheten från de gångna tre årens arbetsstudier
har givit vid handen, att även inom välskötta
avdelningar kunna ganska stora överraskningar inträffa. Det kan
vara förhållanden, som driftsledningen i någon mån
haft på känn, men vars omfattning eller inflytande man
förut endast mera tillnärmelsevis kunnat uppskatta.
Den allsidiga arbetsstudien klarlägger faktorerna,
anger deras inflytande i kronor oeh öre och hjälper
driftsledningen att vederhäftigt bedöma, om och i vad mån det
skulle löna sig att göra en omläggning, som man
kanske med viss osäkerhetskänsla gått oeh funderat på eller
som man av brist på tid skjutit åt sidan för det dagliga
arbetets mer högljutt pockande krav.
Vid samtliga de arbeten, där arbetsstudier tillämpats,
ha dessa medfört ökad produktionseffekt. I regel har
förbättringen också medfört ökade inkomster för arbetaren.
I stort sett ha arbetarna med förståelse bemött
studiearbetet. De veta, att det är ärligt menat, och de flesta av
dem ha tillräckligt god ekonomisk bildning för att
förstå, att god arbetseffekt är grunden för, ja, i längden
den absolut nödvändiga grunden för en god
levnadsstandard för dem själva. De inse ock. att de tekniska
förbättringar, som studierna ge anledning till, böra verka i
denna riktning. En viss tillfredsställelse bör även ligga
i, att ett ärligt och flitigt arbete får sin rätta
belysning och icke underskattas.
Ett klart och begripligt framlagt studieresultat ger
dessutom arbetaren möjlighet att även från sin sida
överblicka situationen och övertyga sig om, att inga knep
eller obilligheter föreligga. Detta åstadkommer för
honom en på kunskap baserad trygghet, som bör verka
gott, ej blott vid förhandlingsbordet utan även ute på
arbetsplatsen.
För att ge arbetarna tillfälle till förståelse för
studierna och deras innebörd togo vi, före systemets
införande, upp frågan vid föredrag och diskussionsaftnar
ej blott med befälet utan även med arbetarnas ledande
män.
Vi ansågo, att systemet icke borde införas såsom en
okänd ■— kanske obehaglig —- överraskning, och
sedermera ha vi icke heller velat föra det fortare framåt, än
att det kunde beledsagas av tillräckligt god allmän
förståelse.
Givet är, att trots all hänsyn en nyhet som denna ej
kunde i alla detaljer gå alldeles friktionsfritt.
Misstag och felgrepp från studiepersonalens sida
kunde naturligtvis ej med bästa vilja helt undvikas, därför
hade vi alla alltför litet erfarenhet på området.
Missförstånd från driftsbefäls och arbetares sida
kunde likaledes ej alldeles undvikas, men i stort sett kunna
vi nu anse, att systemet vunnit burskap och kommit in
1 Tal. visade härpå medelst studiekurvor och tabeller m. m. några
exempel ur praktiken.
i god gänga. Numera händer att önskan om arbetsanalys
kan framställas ej blott från driftsbefälet utan även
från arbetare. För arbetaren blir analysen en värdefull
belysning av de fall, där han anser, att ackordet ej ger
honom den förtjänst, som hans ansträngningar
rätteligen borde vara värda, och för alla parter har den visat
sig vara ett praktiskt och rättvist medel att bringa
klarhet i en svårbedömlig situation.
(Föredraget i sin helhet kommer att inflyta i Jernkontorets
Annaler.)
Den automatiska vävstolens
betydelse.
Ur ett föredrag av Oscar S. Hall vid Nelson Textile
Society’s årsmöte 1929. Enl. »Skandinav, tidskr.
för textilindustri».
Vävningen av stapelvaror såsom industri har en lång
tid icke varit vad man önskat i England. Industrin
har varit mycket sjuk och har ännu icke nått
konvalescentstadiet. Det är förvånande, hur många som
uppträtt som rådgivare och dristat föreslå botemedel. Om
man varit oklok nog att yppa sin egen opasslighet för
sina bekanta, så får man de mest skiftande råd och vet
icke, vilket man bör följa. Antagligen slutar det så,
att man ger råden på båten och uppsöker sin läkare.
Jag tror att textilindustrin för närvarande företer ett
liknande fall. Härav får man ej draga den slutsatsen,
att jag tilltror mig förmåga att spela läkarens roll och
giva textilindustrin med dess många förgreningar goda
råd, som kunde leda ut ur dess nuvarande svårigheter
och böta alla dess sjukdomar. Vad jag särskilt önskar
göra, är att påpeka det bristfälliga i vissa av de
föreslagna botemedlen och undersöka utsikterna till
ekonomisk framgång och de kommersiella möjligheterna hos
andra åtgärder som proponerats. Jag vill särskilt
undersöka frågan om den automatiska vävstolen, vilken
för närvarande är av största intresse för alla som ha
att göra med textilindustrin. För icke länge sedan
innehöll en tidning en artikel med följande rubrik i
jättebokstäver: »Vävstolar som inbespara 20 000 000 pund
om året». Manchester Guardian anmärkte i anledning
därav bland annat följande: »Det är icke ovanligt, att
uppfinnare och tillverkare av deras maskiner göra
häpnadsväckande reklam, men för det mesta realiseras
tyvärr icke förhoppningarna . . . Den tid har kanske
kommit, då Lancashire borde ha mycket bättre maskiner
än de nuvarande, men det är också nödvändigt att ägna
frågan litet kallblodig eftertanke».
Det torde vara på sin plats att påpeka, att den
maskin, för vilken denna underbara reklam gjordes,
liar-funnits i den amerikanska marknaden under mer än
25 år. Jag skulle kunna citera flera pressuttalanden
om huru Lancashires bomullsindustri är dömd att gå
under, såvitt ej automatiska stolar genast installeras,
men jag antar, att de flesta av eder läst de av iver
glödande utgjutelserna.
Automatiska vävstolar ensamma komma ej att frälsa
bomullsindustrin i Lancashire. Många fabrikanter
torde ha blivit modfällda, då de läst de strålande
skildringarna av den revolution, som skulle ske i deras af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
