Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
aldrig skydda järn och stål för rost, vilket är möjligt
t. ex. med zinkmetall. Bildandet av galvaniska
fällningar är alltid att betrakta som en
kristallisations-proeess. Man måste räkna med tillvaron av
mikroskopiskt fina kanaler mellan de särskilda individuella
kristallerna, genom vilka korrosion av grundmetallen kan
äga rum. Till följd härav överdrager man i många fall
de föremål, som skola förkromas, närmast med andra
metallfällningar, såsom t. ex. järn med koppar, nickel
eller mässing, då dessa bad uppvisa en betydligt större
spridnings- och täckningsförmåga,
E. M. Baker och V. L. Pinner hava påvisat, att den
skyddande verkan, särskilt för järn- och stålföremål,
vilka före förkromningen förnicklats eller förkopprats,
endast tilltager till dess kromlagret erhållit en
tjocklek av ca 0,0006 mm.
Med tilltagande tjocklek hos fällningslagret uppstå
istället för de nämnda fina porerna fina sprickor, som
nästan upphäva clen skyddande verkan hos den
ursprungligen täta fällningen och bereda de
korroderan-de inverkningarna obehindrat tillträde. På föregående
cyankalisk förkoppring åstadkommer förkromning till
0,001 mm tjocklek en god skyddande verkan.
Omväxlande överdragning med kopparnickel —
koppar — kromlager skyddar ej bättre än ett nickellager
motsvarande hela tjockleken.
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN.
Till följd av de fördelar, som påvisats beträffande
kromfällningens egenskaper, är denna galvaniska
förädlingsprocedur särskilt lämpad för fartygsindustrin,
för byggnadsbeslag, vatten- och ångarmatur, bestick
och kirurgiska instrument, uppvärmningsapparater,
tryckvalsar och klichéer, matriser och mätningsverktyg,
prydnads- och ur-industrin etc. Särskilt välkommen
torde denna galvaniseringsmetod vara för
automobil-industrin.
M.
Teknisk översikt.
Ej ärrsättningens problem uppgives ha blivit
»delvis löst» av amerikanska uppfinnare, främst
Walter W. Morey och ytterligare genom firman Mörkrum,
Kleinschmidt & Co. samt tidningsfältherrarna Frank
E. Gannet och William Hearst, alla hemma i New York
city. Metoden kännetecknas av följande huvuddrag.
Meddelandet, artikeln eller notisen eller vad det nu kan
gälla, nedslås på avsändarapparaten som på en vanlig
skrivmaskin. Genom kabel eller trådlöst står denna i
förbindelse med seriekopplade mottagningsapparater på
de andra platser, nyhetsbyråer, tidningar etc, för vilka
meddelandet är avsett. Samtidigt som detta
meddelande avsändes, reproduceras det genom perforering av en
remsa i mottagarapparaten. Remsan insättes därefter i
en apparat, som monteras direkt på sättmaskinens
klaviatur, och sättningen sker sedan automatiskt.
Kontrollen av textinnehållet underlättas därav, att varje
tecken på remsan samtidigt återgives med en vanlig
bokstav. Uppfinningen medgiver väsentlig inbesparing av
arbetskraft, då genom denna fyra sättmaskiner kunna
skötas av en man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
