Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
Amerikansk officiell kommitté föreslår året
uppdelat i 13 månader. År 1927 anmodade Nationernas
förbund sina medlemmar jämte Förenta staterna att
avgiva yttrande angående ett förslag om förenkling av nu
gällande kalender. Förenta staternas regering tillsatte
i detta syfte en kommitté, vilken i dagarna överlämnat
sitt betänkande till utrikesdepartementet. Ordförande i
kommittén ä.r den kände industrimagnaten George
Eastman i Rochester. Bland de olika förslag till lösning av
kalenderfrågan finner kommittén förslaget om
uppdelning av året i 13 månader vara det lämpligaste.
Kommittén är dock av den åsikten, att man vid en eventuell
internationell konferens icke skall på förhand binda sig
vid det ena eller andra förslaget, utan tillfälle bör givas
till diskussion av alla inkomna förslag, varvid hänsyn
bör tagas till såväl religiösa som . rent praktiska motiv.
Endast genom en dylik procedur torde enligt
kommitténs uppfattning diskussionen kunna utmynna i ett
antagbart förslag till kalenderns förenkling. — Bland
övriga länder, som tillsatt liknande kommittéer, märkas
Tyskland, Frankrike, Holland, Ungern, Peru, Ecuador,
Costa Rica, Panama och Salvador. (S. A. N.)
Förslaget ser verkligen ganska städat ut. Det bleve
28 dagar pr månad — februari ideligen, med en clag
extra någonstans, bortsett från skottdagen. Men att
skapa denna tulipanaros . . .? Red.
A G A-ljusets första kvartsekel.
En tekniskt märklig historik.
Fig. 2. Svenska ab:t Gasaccumulators verkstäder och kontorsbyggnader på
Lidingön vid Stockholm. (Fig. 1, se föreg, sida.)
Fig. 3—6. Från vänster: Aga-fyr på Farallon, Uruguay; d:o på Öreskär, Sverige; två Aga-lufttrafikfyrar på flygsträckan London—Paris.
Sommaren år 1904 bildadeè aktiebolaget
Gasaccü-mulator, i viss mening efterföljare till Svenska
karbid-och acetylen aktiebolaget, som innehaft patenträtten
för Skandinavien till de s. k. acétylène-dissous-patenten.
Sedermera har Gasaccumulator ändrat sin
firmabenämning till »Svenska aktiebolaget Gasaccumulator», men
den första namnformen kvarstår alltjämt i bdlagets
»nom de guerre» för sina fabrikat: AGA.
Det var på ingenjör Gustaf Dalens
uppfinnareintuition, tekniska
skarpblick och energi som
företagets bestånd och
framgång berodde. De
25 år, som nu följt, ha
också ådagalagt ej
blott att
Gasaccumulator bestått och
utvecklats — trots krig
och kristid — utan
även att dess tekniske
grundare höljt sig,
sitt bolag, sin provins
Västergötland och sitt
fosterland Sverige
med ära, bland annat
genom det
erkännande, som
mänsklighetens högsta
tekniskt-vetenskapliga utmärkelse innebär.
Gasaccumulators
och de Dalénska upp-
finningarnas krönika lämnas i en översikt uti bolagets
jubileumsnummer av dess tidskrift »AGA-journal». I
det följande lämnas ett koncentrat av den intressanta,
av tekniskt-historiska data laddade framställningen.
Dissousgasens första användningsområde blev
järnvägsvagnsbelysning, varvid gasen användes för
förbränning i öppen låga. En dylik installation för
Stockholm—Rimbo Järnväg är den första
leverans, som figureiar
i Gasaccumulators
böcker från juli 1904.
Samma år levererades
den första
gasstationen för framställning
av dissousgas till
Västerås, varjämte
märkes den första
utrikes ordern på
järnvägsvagnsbelysning
till De Sydfyenske
Jernbaner i Danmark.
Därjämte började
dis-sousgasen finna
användning för
auto-mobilbelysning.
Tidigare hade
svenska lotsverket börjat
experimentera med
bojar utrustade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
