Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
terbolag, som bildats i främmande länder. Samtidigt
härmed blev överingenjör Dalén det nya bolagets verkst.
direktör.
#
Behovet av ett ekonomiskt glödljus med
användning av dissousgas hade emellertid alltmer framträtt.
Detta problem löste Dalén 1909 genom uppfinningen av
den efter honom benämnda blandareapparat, som har
till uppgift att blanda acetylenen med en för
fullständig förbränning i glödnätet erforderlig luftmängd.
Dalén inriktade sin strävan på att framställa en
blandningsapparat gemensam för hela
belysningsinstallationen oberoende av om denna består av en eller flera
lampor. Apparaten kan i stort sett karakteriseras som en
sug- oeh tryckpump, vilken drives av gastrycket med en
hastighet, som automatiskt rättar sig efter
gasförbrukningen. Det sålunda erhållna glödljuset kallades
Dalén-Ijus och kan tillämpas för vilken bränngas som helst,
men avsåg närmast att. höja ekonomin vid användning
av dissousgas. Dalénljuset började snabbt begagnas för
järnvägsvagnsbelysning, varvid Stockholm—Västerås—
Bergslagens järnväg inkom med den första beställningen
år 1909.
Det dröjde ej många år, innan Dalénljuset hade
funnit användning även på fyrbelysningens område. Hos
en fyrinstallation med glödljus kunde man självfallet
ej i förväg med bestämdhet fastställa glödnätets
hållbarhet, vilket alltså innebar en inskränkning av den
automatiska karaktären hos detta slag av AGA-fyrar.
För att råda bot mot denna olägenhet inleddes en
serie experiment, vilka, slutfördes 1917, då
AGA-auto-matiska glödnätsutväxlare förelåg fullt färdig.
Apparaten, vilken är försedd med ett antal reservglödnät,
utbyter automatiskt, det sönderbrända. glödnätet mot
ett helt, när det gamla glödnätet går sönder. Den första
installationen av detta slag var i Skoghalls fyr vid
Vänern.
Påföljande år kännetecknas av en ytterligare
utveckling av AGA fyrbelysning. Vid ljusstyrkor från
10 000 normalljus och uppåt visade det sig fördelaktigt
att använda roterande linssystem med konstant
brinnande glödljus. Den mekaniska biandaren, som själv
drives av gastrycket, tjänar då även som motor för
linsens rotation, varvid drivkraften uttages från
biandarens pumpmembran. Genom att utnyttja gastrycket
i stället, för exempelvis urverk för att driva det roterande
linssystemet och genom användning av
glödnätsutväxlare och solventil åstadkoms, att även detta slags
AGA-fyrar kunna drivas automatiskt med stor säkerhet även
under längre tid utan ständig bevakning.
Genom AGA-systemet har även belysning på
fyrskepp funnit sin lösning och de svårigheter, som
före-finnas för att ernå ett alltid horisontellt strålknippe,
ä.ven då fyrskeppet kränger eller stampar i sjön,
övervunnits. Detta lyckades genom användande av AGA
lins pendelapparat, bestående av en linsapparat kardanskt
upphängd i fyrlanterninen, en pendel eller motvikt,
som likaledes är kardanskt upphängd, men placerad
nere i fartygsskrovet i eller i närheten av fartygets
rörelsecentrum, samt dragstänger. De senare utgöra
förmedlande organ mellan pendeln och linsapparaten,
och det hela bildar ett stabilt pendelsystem, som
oberoende av fyrskeppets rörelser alltid håller ljusknippet
riktat mot horisonten. Den första installationen av detta
slag, som definitivt uppsattes, var i fyrskeppet Grepen
1919. En AGA linspendelapparat hade dock tidigare
uppsatts på fyrskeppet Ölandsrev, där den gått på prov
sedan 1915.
Bland alla framgångar, som kunna uppräknas från
AGA: s tidigare skede, torde den vackraste datera sig
från året 1912. Det var under detta år, som
AGA-systemet i skarp konkurrens med alla äldre fyrsystem
hembar segern, då frågan om Panamakanalens fyrbelysning
avgjordes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
