Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
vikt fästas massiva gjutjärnsblock utanpå plåthuset, som
innehåller slaggen. Som dessa motvikter täcka gatans
hela bredd vid motviktshuset inses clen enorma tyngden
av dessa gjutjärnsblock. Vid lyftning av bron sjunker
motvikten ned i en av »reinforeed» (armerad) betong
byggd fördjupning under flodens nivå. Det hela är en
mycket dyrbar historia, Även Chicago har emellertid
ett skönhetsråd och man tillåter ej att motvikten
arrangeras uppe i luften över gatan. Vardera hälften av bron
lyftes av tvenne motorer om 75 hkr vardera, och tvenne
av varandra oberoende elektriska ledningar tillför kraft,
om endera ledningen skulle bli felaktig. En maskinist
är placerad på vardera sidan om floden; de arbeta
i skift om åtta timmar även under den tid seglationen
december—mars är stängd, enär flodspratorna för
eldsläckning ej klara brohöjden 16 fot. Två av broarna
äro byggda för spårvagns- och allmän gatutrafik på
nedre delen och för elektriska bantåg på den övre. Två
motorer om 100 hkr vardera finnas för de båda
brodelarna. För att ge en föreställning om massan av en
sådan brohalva må nämnas, att de två axlar, som
uppbära det hela och som utgöra »gångjärn», äro 27V2" i
diameter (70 cm) och väga 10 ton. Ritningarna till
dessa broar äro utarbetade under vår landsman
stadsingenjör John Ericsons ledning och äro kända som
»John Ericson type» eller »system». Plåt och stål för
dessa broar tillverkades det mesta vid valsverk i Gary
(Ind.), Milwaukee, Wisconsin, Pittsburgh (Pa.),
Steelton (Pa.), Cambria (Pa.) och broarna tillverkades
såsom sådana och skeppades i delar till platsen, där
uppsättningen skedde, vid Gary, Ambriclge (Pa.),
Canons-burg (Pa,), Steelton och Mount Vernon (O.). Längre
eller kortare tid tillbragte jag på alla dessa ställen.
Särskilt intressant och lärorikt voro.besöken i nästan
alla valsverk i och omkring Pittsburgh.
Till brokonstruktionen och maskineriet för varje
användes omkring tre till fyra hundra ton stålgjutgods.
Detta krävde en ingående inspektion. Specifikationen
fordrade, att allt stålgjutgods skulle vara »annealed»
(glödgat), och att vid sträckprov skulle uppnås vissa
kvalifikationer. Dessa voro emellertid kvarstående från
industrins tidigare skede, då »heat treatment»
knappast var känd. Nutidens stålgjutgods består sådant prov
utan »annealing». Jag rapporterade detta förhållande,
men det dröjde flera år innan vederbörande myndighet,
The National Association for Testing Material, gjorde en
ändring. Denna förening hade bildats av tillverkare av
alla slags material för att uppställa och hävda
specifikationer, som man utan svårighet kunde möta och som
voro acceptabla för förbrukaren av dessa material.
I början under arbetet i stålgjuterierna gjorde jag en
överraskande upptäckt. Ett särdeles grovt kugghjul,
visserligen ej mer än omkr. 30 tum i diameter men med
omkr. 16 tum breda kuggar och vägande omkring två
ton, hade tre »cuponger» för sträck- och böjningsprov
placerade på lika avstånd från varandra. Efter
»nickning» slogs den första kupongen av, efter många och
hårda slag av en tung slägga, och visade ett fint,
kristalliniskt brott. Den andra behandlades på samma
sätt, men vid första slaget av släggan flög den utav,
och brottet var lika grovkristalliniskt som om
kugghjulet aldrig varit i »the annealing furnace». Det var
således tydligt, att ett gjutgods, som varit i
glödgningsugnen och visade glödspån, kunde vara finkristalliniskt
i en del och grovkristalliniskt i en annan. Beviset var så
påtagligt, att vederbörande ej kunde underlåta att åter
införa gjutgodset i glödgningsugnen. Efter denna läxa
fordrade jag utom provkupongerna även mindre »lugs»
(block) så placerade, att man genom deras avbrytande
kunde konstatera, huruvida gjutgodset i alla dess delar
genomgått glödgningsprocessen. Särskilt var detta
nödvändigt med kugghjulen, och många voro de obehagliga
överraskningar gjuterierna fingo erfara. Det var då
vanligt att vid brott i stålaxlar, stålgjutgods och annat,
visande grovkristallinisk yta, skylla på »vibrationen»
såsom orsak till kristallisationen, då utan tvivel dessa
föremål icke fullständigt genomgått
glödgningsprocessen. Vibrationsteorin erhöll ett svårt slag, då en del
av pelarbanan i New York ombyggdes efter att ett
trettiotal år hava burit den bullrande trafiken, och
noggranna sträckprov av det gamla materialet utvisade, att
ingen förändring kunde påvisas från prov, som
utfördes då materialet var nytt, enligt »records» från den
tiden.
(Forts.)
Nya svenska uppfinningar,
beskrivna i föreliggande nummer av Industritidningen
Nordens bilaga.
[Där ej patentuttagaren (p-u) särskilt nämnts, är uppfinnaren
patentuttagare.J
Ihåligt borrstål jämte sätt för framställn. av detsamma
(67937). O. A. E. Gumælius, p-u Fagersta bruks ab., Fagersta.
Anordn. v. valsverk med stödvalsar (67938). P. G. Palmgren,
p-u Ab. Svenska kullagerfabriken, Göteborg.
Maskin för fasfilning av sågtänder (67959). C. A. Janson,
p-u Sandvikens Jernverks ah., Sandviken.
Handsåg (67960). G. .4. Möller, p-u Ab. Lidköpings
vikingsågar, Lidköping.
Anordn. v. vätskemätare ni. två el. flera fasta mätkärl
(67963). J. H. F. Fitger, Midsommarkransen.
Mekanisk angelkrok (67964). P. E. II. Sclinberg, Järna.
Notiskrönika.
E. A. Ericson †. Den 28 aug. avled i Göteborg
disponenten E. A. Ericson, 63 år gammal. Efter studier i Amerika
och England blev Ericson 1896 disponent för leksaksiabriken
i Arlöv, som efter ett par år flyttades till Lund, benämnd
Ab. Bleckvarufabriken. Under de senare åren har den
bortgångne varit knuten till Ab. Lundberg & Kullberg i Göteborg
som disponent för Göteborgs bleckvarufabrik. Dessutom har
han varit intresserad i ett flertal konservindustrier.
Inlandsbanebygget. En ny länk i Inlandsbanan blir i höst
klar att tas i bruk, nämligen den 05 km långa sträckan
från Vindelälven upp till Sorsele kyrkby i Västerbottens
lappmark. Stationshus och bangårdar beräknas vara klara i
slutet av oktober, varpå banan öppnas för allmän trafik.
— Eepresentanter för järnvägsarbetarna vid Inlandsbanans
mellersta distrikt ha i skrivelse till regeringen framfört
arbetarnas bekymmer inför den kommande vinterns
arbetslöshet. Vid järnvägsbyggena i Norrland, där nu ca 1 400 man äro
anställda, skulle endast omkring 12 proc. av arbetsstyrkan
kunna beredas fortsatt arbetsanställning under
vintermånaderna. Denna inskränkning i arbetenas omfattning har uppgivits
bero på, att fortsättningen av linjen mot Sorsele från
Sandudden ännu icke fastställts samt att någon definitiv plan
ännu icke föreligger för linjen från Arvidsjaur norrut.
Arne-tarna hemställa att sträckningarna snarast måtte
fastställas, så att arbetena kunna påbörjas redan d höst.
Postbefordran pr bil. Frågan om de enskilda järnvägarnas
ersättning för postbefordran är föremål för en skrivelse, som
generalpostdir. Orne överlämnat till kommunikationsministern.
Av särskilt intresse är generalpostdirektörens eftertryckliga
understrykande av de fördelar för postverket, som en
övergång till postbefordran med automobil i stället för med
järnväg i många fall skulle erbjuda för postverket. Särskilt å
kortare sträckor skulle man billigare och för allmänheten
förmånligare kunna utföra posttransporterna per bil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
