Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
sa lokala instrument bevisar fallet med en
luftskepps-hall, som demonterades, packades fackmässigt ihop och
transporterades över till England. Även vätgas och
attiralj för trådlös telegrafi voro föremål för
kontrollkommissionens särskilda intresse. För vätgasförsörjningen
ställdes av franska industrin en civil sakkunnig, M.
Darsens, till förfogande. De tyska monopolfirmorna
Zeiss och Goerz studerades naturligtvis särskilt
grundligt. En fransk officer tillhörande »avdelningen för
fabriker och fabriksprodukter» representerade ett
standardverk om aluminiumindustrin och är f. n. (efter talrika
kontrollbesök hos Junkerverken) president i Section
Technique de 1’Aéronautique. En engelsk
snickarmäs-tare hade som kontrollofficer uppgiften att studera
trä-bearbetningsmetoderna inom den tyska
flygmaskinsindustrin.
Härtill kommo åtgärder, som mindre härflöto från
kontrollkommissionen än från ministerkonferensen. De
kompletterades av privata åtgärder av enskilda
kontrollofficerare, vilka bland annat inläto sig på direkt
handelsverksamhet och på omvägar sände t. ex.
Bosch-tänd-stift till ententeländerna. På ett mycket instruktivt sätt
hänvisar Stranders på det för alla dessa åtgärder
betecknande momentet, att varje tyskt industriföretag var
förpliktat meddela upplysningar om sin utförsel och
framlägga böckerna över exportaffärerna.
Beslagtagandet av Junkers metallflygplan och det samtidiga uppsvin-
get i den franska firman Breguets tillverkning av
flygplan helt och hållet av metall visar t. ex. sammanhang,
som efteråt belysa en viss anda i
»krigsmaterielförstö-ringen».
Tekniken i krigsmaterielförstöringen var följande.
Före varje fabriksbesök ägde en konferens rum mellan
officerarna och kommissionens arbetsledare, vid vilken
föresatta mål och uppgifter ventilerades. Officerarna
erhöllo planer över fabrikerna och därjämte uppgift om
sannolikt förefintlig förstöringspliktig material. Men
det var mindre deras uppgift att under uppsikt förstöra
denna material än att ställa den till resp. härledningars
eller intresserade industriers förfogande, dvs transport
till ententeländerna. Konferensen hade därför också den
delikata och föga lätta uppgiften att så bestämma
fördelningen av bytet, att ej resp. staters ombud skulle
känna sig misslottade eller tillbakasatta.
Underrättelseofficeren, som var med vid alla kontrollbesök, måste
göra upp en lista över i ifrågavarande fabrik sysselsatta
experter eller särskilt dominerande fackmän.
Kommissionen betjänade sig delvis av vissa inflationsfirmor i
Berlin som mellanhänder, vilka som »tyska» firmor
finansierades av de allierades män. Denna beslöjade form
av spionage synes, enligt Stranders’ utsago, hava
över-levat kommissionens verksamhet.
Erik Hallström.
Tillverkning av krokgängade muttrar
enligt Helins metod
En metod för tillverkning av krokgängade muttrar
har uppfunnits av E. Helin, Liljeholmen. Den
karakteriseras huvudsakligen därav, att ett skärorgan, som i
varje ögonblick å-verkar mutterämnet på endast ett
ställe, rör sig relativt mutterämnet utefter en skruvlinje,
vars axel utgöres av en kurva.
Denna kurva kan vara en cirkel, i vilket fall
styranordningarna för rörelserna bliva de enklaste. Antingen
skruvlinjens axel är en cirkel eller en annan kurva,
uppstå två särskilda specialfall beträffande relativrörelsen
mellan mutterämne och skärorgan. Som bekant
genereras en skruvlinje genom en tvåfaldig rörelse dels en
vridningsrörelse omkring skruvlinjens axel dels också
en längdrörelse i samma axels riktning. Det är den
senare rörelsen, som kan vara beskaffad på olika sätt. De två
specialfall, som här åsyftas, karakteriseras det ena
därav, att generatrisens (i detta fall skärningsorganets)
vridningsplan i varje moment av rörelsen är vinkelrätt
mot skruvlinjens axelkurva, och det andra därav, att
samma vridningsplan förflyttar sig translatoriskt och
härunder är parallellt med ett godtyckligt plan.
Skär-ningsorganets tvåfaldiga rörelse relativt mutterämnet
tänkes i båda dessa specialfall åstadkommen på sådant
sätt, att skärorganet utför vridningsrörelsen och
mutterämnet längdrörelsen.
Det förstnämnda av dessa två specialfall framställes
i fig. 1. Skärorganet 1 har sin vridningsrörelse i planet
a—a kring axeln b—b. Mutterämnet 2 däremot har
ingen vridningsrörelse kring denna axel utan endast en
längdrörelse utefter cirkelbågen c—c, som således
kommer att utgöra den önskade gängans axelkurva.
Karakteristiskt för detta specialfall är, i enlighet med vad
ovan anförts, att mutterämnets läge i förhållande till en
kurvradie r—r är fixt. I fig. visas mutterämnet i två
lägen dels i läget 21 framför skärorganets 1
vridningsplan a—a, dels i läget 211 bakom samma vridningsplan.
I sistnämnda läge är den vid mutterämnets passerande
genom skärorganets vridningsplan alstrade skruvlinjen
g (gängan) utmärkt.
Det andra specialfallet framställes i fig. 2.
Skärorganet 1 har som förut sin vridningsrörelse i planet a—a
kring axeln b—b. Mutterämnet 2 har icke heller i detta
fall någon vridningsrörelse kring axeln b—b, utan
endast en längdrörelse utefter cirkelbågen c—c, som
således även i detta fall kommer att utgöra den önskade
gängans axelkurva. Karakteristiskt för detta
specialfall är emellertid, att mutterämnets läge icke är fixt i
förhållande till en kurvradie r—r, utan i stället har en
translatorisk rörelse bestämd dels av den nämnda
cirkelbågen c—c dels ock av planet a—a. Gängan får i detta
fall en krökning, som blir konkav i förhållande till
cirkelbågen c—c, och krökningsradiens storlek blir
densamma som för denna båge. Även i fig. 2 visas
mutterämnet i tvenne lägen dels i läget 21 framför skärorganets
vridningsplan a—a dels i läget 211 bakom samma
vridningsplan. I sistnämnda läge är den vid relativrörelsen
mellan skärorganet och mutterämnet alstrade
skruvlinjen g (gängan) markerad.
I dessa båda specialfall kommer gängningen att i
någon mån avvika från ordinär rak gängning.
Avvikelserna bliva i de båda fallen olika. Om gängskärningen sker
enligt specialfall I, kommer gängan att få den form, som
schematiskt och i överdriven skala framställes i fig. 3,
och om skärningen sker enligt fall II, får gängan den
form, som på samma sätt visas i fig. 4.
I båda. fallen har gängan erhållit en i förhållande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
