Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
Kallfyadlgheter i Ural. Man synes inom Sovjets
ledande folkhushållningskretsar knyta stora
förväntningar till de nyligen i trakten av staden Kisel i norra
Uralområdet upptäckta betydande fyndighetema av
kalisalt.
Enligt meddelande i Moskvapressen skulle
fyndigheterna sträcka sig över en areal av 90 kvkm med en
uppskattad kvantitet ren kali av 10 milj. ton per kvkm.
Ingen av de tidigare kalifyndigheterna i Sovjetunionen
har på långt när denna omfattning.
Vederbörande folkhushållningsorgan synes räkna med
att det redan vid nuvarande transportkostnader skulle
vara möjligt att till utlandet leverera kali från Kisel
till priser, som konkurrera med
världsmarknadspriserna, Efter fullbordandet av Volga—Don-kanalen och
den planerade järnvägslinjen Kisel—Perm skulle
transportkostnaderna kunna sänkas betydligt,
Enligt den uppgjorda femårsplanen för den
sovjetryska folkhushållningen skulle under arbetsåret 1932—
33 produktionen av ren kali från Kiselfyndigheterna
stiga till en kvantitet av 200 000 ton. Huruvida det blir
möjligt att genomföra detta program kommer
huvudsakligen att bero på om erforderligt investeringskapital
kan anskaffas. Av pressen att döma synes man tänka
sig att få kapitalfrågan löst genom att delar av
fyndigheterna utbjudas som koncession. (»Svensk Export».)
serien upprepas lika många gånger, som det behövs
antal skär för att fullborda gängan.
En enkel temposerie framställes grafiskt i fig. 8.
Skärstålets ansättning resp. tillbakadragande i radiell
led sker därigenom, att skäreggens radiella avstånd från
vridningsaxeln ökas resp. minskas. Skärstålets fram och
återgång genom mutterhålet sker genom mutterämnets
rörelse på något av de två sätt, som ovan i fig. 1 resp.
fig. 2 är visat, Den i fig. 8 visade linjen abcd utgör
ortlinjen för skärningspunkterna mellan horisontalplanet
och skärstålsspetsens bana under en temposerie.
För varje temposerie måste emellertid för att ett skär
skall uppstå passagen b) genom mutterhålet vara
förskjuten radiellt utåt ett stycke lika med skärdjupet.
Skärdjupets storlek är lika med skillnaden mellan
ansättningen a) och tillbakadragningen c).
Tillbakadragningens storlek måste alltid vara tillräcklig för att för
varje skär helt frigöra skärstålet ur skäret. I den mån
detta fördjupas måste alltså tillbakadragningens storlek
ökas. Bekvämare ur konstruktionssynpunkt är emellertid
att redan från början giva skärstålet en konstant
till-bakadragning, som är större än den fullskurna gängans
djup. Ansättningens storlek blir då för varje skär lika
med tillbakadragningen + skärdjupet. Skärdjupet å sin
sida bör kunna varieras. De första skären, då endast
själva spetsen skär, kunna tagas relativt djupa, men i den
mån gängan fördjupas, och skärytan således ökas, bör
skärdjupet kunna minskas. Av det anförda framgår, att
för varje temposerie kommer den i fig. 8 visade ortlinjen
abcd att vara förskjuten ett stycke radiellt utåt.
Här nedan beskrivas anordningarna för såväl
arbetsstyckets 2 styrning som skärstålets 1.
Anordningarna för arbetsstyckets styrning äro visade
i fig. 9 och består av en fixtur 5, i vilken mutterämnet
fästes, och vilken anbragts å en tvärslid 6, som å sin
sida uppmonterats å en längdslid 7. Denna får sin rörelse
på vanligt sätt av en skruv 8. Tvärsliden däremot har sin
egen längdrörelse styrd av en kring en fast pivå 9 vridbar
arm 10, som genom en led 11 är fästad vid sliden 6.
Pivån bör vara flyttbar, så att armen 10 kan förlängas
Slusstrappan vid Berg.
Ur Svensk Turistticlning låna vi denna flygfotobild
av Götakanal-slussarna vid Berg i Vreta klosters
socken, Östergötland. Sammanlagda nivåskillnaden mellan
slussarna ensamt i denna socken, inalles 15 st., är 40,6
meter.
resp. förkortas. När längdsliden sättes i rörelse av
skruven får med den anordning, som ovan beskrivits,
fix-turen och därmed det inuti denna fästade arbetsstycket
en rörelse av den art, som i fig. 2 schematiskt
framställes. Skruven har en fram- och återgående
rotationsrörelse, åvägabragt på samma sätt som exempelvis vid
svarvar är det vanliga.
Av vad som anförts beträffande skärstålet framgår,
att detta skall hava en radiellt fram- och återgående
rörelse i en chuck 12. Anordningarna härför visas i fig.
10 och 11. Stålet 1 är fästat i en slid 13 rörlig diametralt
å chucken 12. Sliden manövreras medelst en skruv 14,
varjämte en fjäder 15 påverkar den för borttagande av
dödgången i skruven. Denna skall kunna manövreras,
under det att chucken befinner sig i rotation. Detta
åstaclkommes medelst två vridarmar 16, som vid
druckens rotation träffa utanför densamma anbragta
anslagsskivor 17, varvid armarna 16 erhålla vridningsrörelse^
som genom spärrhakar 18 och spärrhjul 19 samt koniska
kugghjul 20 överföras till skruven 14. Som av fig. 10
och 11 framgår, har för en viss rotationsriktning påver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
