- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
314

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

314

INDUSTRITID N INGEN NORDEN

död funnos tusentals blad
manuskript, som hade
ackumulerats under hela
hans livstid, i vilka den
stora skörden av hans
verksamma intellekt
hade upptecknats. Emedan
han skrev på det
orientaliska sättet, från
höger till vänster, kunde
manuskripten endast
läsas med tillhjälp av en
spegel. Många blad voro
fyllda med anteckningar
om svävande fåglar och
skisser över tillämnade
flygmaskiner. Några av
anteckningarna angiva,
att han uppfunnit
fallskärmen och även att
han uppfunnit en leksak,
i vilken han’ använde
ballongprincipen två och ett halvt århundrade före
bröderna Montgolfier, vilka gjorde sin uppfinning år 1783.
Hans första flygmaskin hade rörliga flädermusvingar,
men senare konstruerade han en flygmaskin, som skulle
drivas av en propeller och medelst en fjädermotor.
William Lieb, en amerikansk ingenjör, som har studerat
planen till denna maskin, säger: »Lionardo da Vinci
stannade vid gränsen till praktiska resultat just
därför att han saknade en modern motor».

Historien om huru Lionardo blev intagen i idén om
flygning, visar tidens extravaganta kynne. Till en
festlighet i Florens hade han konstruerat ett stort gyllene
lejon, som rörde sig medelst fjädrar och vilket skulle
promenera upp till de särskilt hedrade gästerna och
frambära blommor. Detta gjorde honom mycket populär vid
hovet. En dag fick ban följande idé: Vilken sensation
skulle jag icke åstadkomma, om jag kunde flyga över
en folksamling, församlad till fest under den varma
årstiden, och kasta ned snö, tagen från bergstopparna.
Resultatet av denna bisarra idé var, att han upptäckte
gravitationslagen. Ty långt före Newton hade hans
undersökningar om luften lett honom till clen slutsatsen,
att »en vikt söker att falla mot centrum av jorden på
clen mest direkta vägen».

Från Florens blev Lionardo inviterad av hovet i
Milano att spela harpa och sjunga sina egna
kompositioner. Caesare Borgia gjorde honom därpå till sin
militäre ingenjör att
handhava kanalbyggnader
och vattenvägar. I
denna egenskap har
han formulerat några
av de tidigaste
lagarna inom hydrauliken.
Han planerade en
kanal från Pisa till
Florens, i vilken
Arno-flodens vatten skulle
utledas. Tvåhundra
år efter hans död
utfördes kanalen exakt
sådan som han hade
projekterat den. För
att påskynda
kanalarbetena konstruerade
Lionardo en gräv-

ningsmaskin, en »oxskovel». Vid ena ändan av ett rep
var en stor korg anbringad och vid den andra ändan var
fästad en plattform. Korgen sänktes ned till
utgrävningen, under det att plattformen kom i jämnhöjd med
kanalbanken. Då korgen var full av jord, leddes en oxe
ut på plattformen, varvid denna sjönk under oxens
tynge! och korgen hissades upp, svängdes över och
tömdes på kanalbanken, nästan liksom en modern ångskovel
arbetar. Oxen vandrade därpå uppför en gångstig för
att återupprepa processen.

Som fortifikationsingenjör planerade Lionardo en stor
pansarklädd vagn, liknande våra moderna »tanks», och
ifrågasatte att förse projektilerna med vingar, i likhet
med vad nu skett med nutidens flygbomber. Hans
projekt till en ångkanon, i vilken kulan skulle drivas ut
med ångkraft, var en direkt föregångare till James
Watts ångmaskin.

Fig. 3. Filhuggningsmaskin, konstruerad av Lionardo da Vinci.

(Omkr. 1503. Ur Forschungen u. Fortschritte.)

Han kallade mekaniken »vetenskapens paradis», och
då han var trött av målning, fann han rekreation vid
sina verktyg och i att konstruera nya maskiner. En av
hans anordningar var clen mekaniska stekvändaren. Ett
fläkthjul fick sin roterande rörelse av den heta. luften,
som uppsteg från elden, och en mekanism från
fläkt-hjulet åvägabragte stekspettets roterande rörelse. På
detta sätt sattes spettet i en hastigare rotation, ju
kraftigare elden var och när fara fanns för köttets bränning,
under det att vid svagare eld rörelsen blev långsammare.

En av hans ritningar visar en automobil, vilken
drives medelst en fjädermotor, och en annan en
dykare-dräkt, som förses med luft genom en slang, i likhet med
vad som sker i moderna dykaredräkter. Lionardo
konstruerade ett livbälte, som kunde blåsas upp på
ett ögonblick, i händelse av skeppsbrott. Stållinor blevo
föreslagna av honom och ban tänkte på att använda
ru-biner som lagergångar. Hans camera obscura-mekanism
utgör basen för alla kameror. Tanken att utbyta
släpfriktionen i lagergångar mot rullfriktion genom att
använda rullager, vilka nu blivit en så stor världsartikel,
upprann först hos Lionardo.

Fig. 1. Lionardo da Vinci. Enligt
ett i Uffizi-gallerierna i Florens
befintligt porträtt.

Fig. 2. Den nutida drivhjulskedjan pä,
velocipederna skisserades redan av
Lionardo da Vinci.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free