Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
nationalekonomi, industriell ekonomi och rättskunskap.
För denna examen erfordras minst sex månaders
praktisk verksamhet,
Väg- och vattenbyggnad: matematik, fysik,
beskrivande geometri, ritteknik, mekanik, grafostatik och
håll-fasthetslära, allmän geologi, geodesi, byggnadsstatik,
vägbyggnad och kommunikationsteknik,
vattenbyggnads-lära, brobyggnad, byggnadsteknik,
stadsanläggnings-lära, maskinlära, industriell ekonomi, nationalekonomi
samt rättskunskap. För denna examen erfordras minst
sex månaders praktisk verksamhet.
Motsvarande bestämmelser meddelas jämväl för
bergsingenjörsexamen.
Kungörelsen länder till efterrättelse fr. o. m. 1 sept.
1929.
Coolidges katodlawpa 1 praktiken. General Electric
Company, som för lagring av axlar i ömtåliga elektriska
mätare och andra instrument förbrukar ca IV2 milj.
safirer årligen, verkställer nu alltid undersökningen på
dessa medelst den av dr W. D. Coolidge konstruerade
katodlampan. När de på en bricka upplagda
ädelstenarna under några sekunder utsättas för de mecl en
hastighet av 150 000 miles i sekunden från Coolidgelampan
utkastade elektronerna, stråla stenarna i olika färger
och styrka, men så fort bestrålningen borttagits, upphör
lyskraften hos de naturliga stenarna, medan de
syntetiska fortsätta att lysa. Genom safirernas olika
luminiscens och fosforescens kan man t. o. m. avgöra, från
vilken fyndort de naturliga stenarna härstamma och vid
vilken fabrik de syntetiska tillverkats. (S.A.N.)
Märkesmän inom de tekniska näringarna. II.
Törd Magnuson — en det svenska ädeljärnets främjare.
Järnets betydelse för Sveriges folk- och
statshushållning torde numera vara så fast inneboende i
medvetandet hos varje svensk, att man knappast kan tänka
sig ens något tanklöst försök att placera
järnhanteringen på en nivå lägre än clen högsta. Järnet och träet
ha blivit svenskarnas förnämsta ägodelar, och vad
järnet beträffar, utgör det, tack vare förädlingens höga
ståndpunkt på basis av det bästa
utgångsmaterial, som över huvud taget
någonstans i större mängder anträffats,
en rikets klenod och ekonomiska
kraftkälla, som under senaste halvsekel
visserligen väckt åtrå på sina håll därute,
men genom sitt flöde tvivelsutan hjälpt
statsmakterna att hävda rikets
integritet. Därvid har det naturligtvis
närmast berott på, vilka som beslutat och
handlat på svenska folkets vägnar och
vilka som fört dess talan inom
diplomatin; underlaget har emellertid icke
oväsentligt utgjorts av det goda. svenska
stålet, väl frambringat och skickligt
förvaltat i den internationella
kommersen. Ingenjörerna och förvaltarna, desse
gamle brukspatroner och desse möderne
disponenter, är det således, som i
anseende till individuell personlig kapacitet
stått Sveriges statsmän bi i sin dagliga
gärning, på cle flesta håll förmodligen
utan att bekymra sig om, vad roll deras stål kunnat
spela vid rådsborden just vid det eller det tillfället.
En man av detta fosterländska märke, därtill av
större mått än flertalet, var Törd Alarik
Magnuson, disponent för Sandvikens jernverk. Vid denna
världsberömda järnförädlingsanstalt verkade
Magnusson under femtioett år, passerande graderna från
ritkontoret och laboratoriet till chefsingenjörsbefattningar
och disponentskapet och slutligen till ordförandeplatsen
inom järnverksbolagets styrelse. En verksamhet,
märklig redan genom tidslängden, men ännu märkligare
genom innehållet.
Redan när Törd Magnuson på 1880-talet utövade
öhefsingenjörsbefattningøn vid järnverksbolagets
hyttor och bessemerverk uppgick produktionen tackjärn till
ca 11 000 ton och bessemergöt till ca 15 000 ton årligen.
Arbetsstyrkan var ca 1 000 man och ett samhälle med
ett 60-tal bostäder hade vuxit upp intill bruket. Längre
fram, 1915, under Magnusons disponenttid, utgjorde
årsproduktionen ca 28500 ton bessemer- och
martintackjärn, ca 52 000 ton bessemer- och martingöt, ca 35 000
smitt resp. valsat järn och stål, ca 7 000 ton kallvalsat
och draget järn och sitål samt hundratals ton grövre ocli
finare manufaktur — bl. a. sågblad
och fjädrar — av vilket allt ca 75 proc.
exporterades. Arbetsstyrkan var ca 2 700
man och brukssamhället räknade
inemot 5 000 invånare. Vid sin bortgång ur
livet, clen 3 mars innevarande år, var
Törd Magnuson ännu bolagsstyrelsens
ordförande och hade vid årsskiftet
upplevat sådana resultat för bolaget som ett
årligt tillverkningsvärde av 22 miljoner
kr och en numerär för arbetsstyrkan av
3 400 personer. Brukssamhället hade
blivit en köpingskommun mecl ca 11 500
invånare.
Må vara att siffror äro siffror och
att yttre förhållanden kunna ligga mer
eller mindre väl till för ett
industriföretags framgångar. Men liksom man sagt,
att det personliga är det högsta i
historien, så lär även med fullt fog kunna
sägas, att det personliga har att spela en
avgörande roll i ledningen av ett
industriellt eller merkantilt företag. De siffror, som här
meddelats, intyga redan de, att chefen varit en
utomordentlig man, som ägt. förmåga icke blott att taga
arvet efter sin företrädare utan även att förvalta detta
arv till allt större värde för intressenter och det
allmänna. Eftermälet har framhållit Törd Magnusons
gedigenhet såsom människa och tekniker, i förra
avseendet hans harmoniska väsen, hans klara blick på
situationer och möjligheter, hans mod, viljestyrka och
fasthet vid initiativen efter grundligt studium av
förutsättningar och resurser, hans arbetsamhet och stora krav
på sig själv, i senare fallet hans metodiska, konsekventa
utbildning till djupgående kunskaper inom cle tekniska
och merkantila områden, av vilka det stora
industriföretaget berodde.
Törd Magnuson var städae beredd att tillgodogöra
Bergsingeniören, disponenten
Törd Alarik Magnuson.
* 1851 † 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
