Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
Dieselelektriskt lokomotiv enl. Palmer.
Fig. 1. Palmers dieselelektriska lokomotiv sett schematiskt från sidan.
En ny dieselelektrisk drivanordning på lokomotiv
har konstruerats av amerikanen D. il/. Palmer, som
sålunda anser sig ha åstadkommit väsentliga förbättringar
gentemot förutvarande dieselelektriska motortyper för
lokomotiv. Palmers anordning skiljer sig från dessa i
stort sett därigenom, att de fram- oeh återgående
maskindelarna äro anbragta i lokomotivets huvudram,
vilket underlättar deras hopsättning oeh förenklar
maskinens förbindning med den elektriska generatorn.
Maskinernas särskilda cylinderblock äro löstagbart
anbragta på lokomotivets sidoramstycken och bilda själva
maskinerna. Monteringssättet gör varje del av
regleringsmekanismen lätt tillgänglig för inspektion och medför,
att den blir placerad helt och hållet utanför den
egentliga lokomotivhytten.
Lokomotivet är försett med två boggier 1, vilka äro
lagrade på hjulaxlarna 2 på vanligt sätt och kunna
vara förbundna med varandra genom en ledbar
förbindning 3. På boggierna är medelst centrumtappar 5
anbragt en lokomotivhytt, som är försedd med den vanliga
bottenramkonstruktionen med längsgående
sidoramstycken 4, så att hytten kan inställa sig i förhållande till
boggierna, när dessa passera en kurva.
Ramkonstruktionen är försedd med förlängningar 6, som bilda delar
av maskinrumsgolvet och bilda golv i de vid
lokomotivets ändar anordnade avdelningarna 7. I varje sådan
avdelning är anbragt en kontroller 8.
Ramen kan vara gjuten i ett stycke, eller också
kunna sidoramstyckena 4 vara framställda var för sig och
förenade medelst tvärbalkar och stagade så, att de bilda
en styv ram eller bädd, som kan uppbära
drivanordningen och lokomotivhytten.
Sidoramstyckena äro försedda med två grupper
öppningar 10, vilka äro avsedda att upptaga
cylinderblocken 11. Dessa äro anordnade vid sidan av varandra på
vardera sidan av hytten med sina axlar i samma
horisontalplan. Cylindrarna 11 kunna vara ordnade i
grupper av godtycklig storlek, vilka bilda horisontalt och
mitt emot varandra anordnade maskiner, som hava
tillräcklig effekt för att driva en eller flera generatorer 12.
Dessa, uppbäras av bottenramen mellan de båda
maskinerna eller grupperna av cylindrar och tjäna till att
utveckla den erforderliga elektriska energin för att driva
lokomotivet.
Cylindrarna äro försedda med kolvar 14 (fig. 2),
försedda med de vanliga bultarna 15 för vevstakarna 16,
som äro förbundna med gemensamma vevaxlar 17, dvs
vevstakarna till de maskiner, som äro anordnade på båda
ramdelarna, äro förbundna med vevaxlarna, vilka äro
placerade mitt emellan dem. Vid sidoramstyckena äro
fästa övre och undre täckplåtar 18, så att det bildas ett
damm- och oljetätt rum eller vevhus 19, i vilket
vevaxlarna arbeta. De tvärgående bärbalkarna 20 uppbära
huvudlagren 21, förstärkta medelst tvärbalkar 22, vilka
sträcka sig mellan sidostyckena 4. På dessa
sidoramstycken äro anbragta av vinkeljärn 25 uppburna
plattformar 26, som bilda golv eller gångar för föraren. De
övre täckplåtarna bilda även en golvyta, så att det
erhålles gott utrymme för föraren och för anbringande av
erforderliga hjälpmaskiner.
Motorernas regleringsmekanismer utgöras av
bränsle-insprutningsventiler 30 och av de vanliga koncentriskt
anordnade inblåsnings- och utblåsningsventilerna 31,
som på vanligt sätt sätta förbränningsrummen i
förbindelse med inblåsningskanaler 32 och utblåsningsrör 33
resp. Ventilerna påverkas av mekanismer, bestående av
svängbara hävarmar 34, som påverkas av skjutstänger
35, vilkas ändar stå i beröring med regulatorer 36, som
reglera ventilernas slaglängder och därmed även den
bränslemängd, som tillföres till förbränningsrummen
genom ventilerna 30.
Såsom framgår av fig. 1, är den ena vevaxelns 17
ände förbunden med en magnetiseringsmaskin 40 för
generatorn 12, och den andra motorns vevaxel är för-
Fig. 2. Sektion av lokomotivets nedre delar efter vertikallinjen II
i fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
