Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
Framställning av billigt handelsjärn enligt G—N metoden.
Av bergsingenjör Harry Nathorst.
Uppsatsen »En ny järnframställningsmetod» i nr 39
av Industritidningen Norden ger en jämförelse mellan
tillverkningen av surt martintackjärn och G—N
tackjärn resp. G—N götmetall. Då det möjligen kan anföras,
att denna jämförelse endast gäller för järn av relativt
hög kvalitet, skall i det följande genomföras en
jämförelse med billigt handelsjärn framställt genom basisk
martinprocess.
I den åberopade uppsatsen har förutsatts, att clet
erhållna råstålet skulle justeras i elektrisk stålugn.
Emellertid är det möjligt att gå en annan billigare väg för
att ernå avsedd sammansättning å götmetallen. Vid G—
N metoden kan man lätt taga upp temperaturen
tillräckligt för mjukaste järn, 0,05 à 0,10 % C, och tappa
detta vid hög temperatur. I stället för att variera
blåsningen kan man göra så, att man alltid framställer ett
järn med låg kolhalt och kölar upp detta i skänken.
Merkostnaden för syrgas uppgår till högst 0,20 kr per
ton järn, återkolningsmaterial till högst 3,00 kr per ton;
reparationerna ökas kanske mecl 2,00 kr per ton
därigenom att temperaturen genomgående hålles högre i
smältrummet. Kostnaden för justering på denna väg
skulle då uppgå till högst 5,20 kr per ton, medan
justering i elektrisk ugn skulle draga 12,00 kr per ton i
direkta kostnader pius 2,00 kr per ton i ränta och
amortering; summa 14,00 kr per ton. Besparingen skulle då
uppgå till 8,80 kr per ton. Nackdelen med detta
förfarande är då, att eget skrot måste smältas om för sig, men
detta kan då enkelt ske i en mindre elektrisk stålugn,
där endast smältning och ej raffinering behöver
förekomma. Denna omsmältning av eget skrot torde ej
behöva kosta över 30,00 kr per ton skrot.
I »Lärobok i Metallurgi» av Flensburg och Kjerrman
(Lund 1927) anges tillverkningskostnaderna i basisk
martin sålunda:
Tabell I.
Kr per ton järn
Skrot 0,65 ton à 60—....... 39,—
Tackjärn 0,40 ton à 90,—...... 36,—
Ferromangan 8 kg å 0,25............2,—
Stenkol 0,3 ton à 25— ....... 7,50
Reparationer och eldfast material . . 10,—
Arbetslöner........................9,—
Kokiller, malm och kalk ...... 3,—
Driftkostnader och avskrivningar . . 4,—
Allmänna omkostnader .... . . ._4,—
Summa 114,50
Avgår skrot 40 kg å 0,05 . . . . . ._2,—
Tillverkningskostnad kr. 112,50
I ovanstående kalkyl har man tydligen åsätt det egna
skrotet samma värde som köpskrotet, men då clet förra
ständigt cirkulerar och aldrig går ut från bruket, är
detta föga motiverat. Då man kan räkna med att 270 kg
av det uppsatta skrotet utgöres av eget skrot, kan slut-
summan för kostnaden minskas med 16,20 kr till
96,30-kr per ton götmetall från basisk martinugn. Kostnaden
per ton nyttig götmetall blir då 96,30 : 0,73 = 131,92 kr.
I tabell II återfinnas kalkyler rörande
framställnings-kostnaderna för G—N götmetall dels med koks, dels
med träkol som bränsle. Härvid är att märka, att siffran
380 kWh för syrgasframställningen just gäller
mjukaste järn.
Tabell II.
Koksjärn Träkolsjärn
kr/ton kr/ton
1,75 ton malm à 12,— .... 21,— 21,—
0,3 > kalksten à 10,— . . . 3,— —
0,2 » » » 10— ... — 2,—
0,375 ton koks à 30,—..... 11,25 —
25 hl träkol » 1,—..... — 25,—
380 kWh à 0,016....... 6,12 6,12
Kemikalier, olja, kolsyreabs. . 3,88 3,88
Arbetslöner.......... 9,— 9,—
Drivkraft, material och rep. . . 8,— 8,—
Ränta och amortering ..... 5,— 5,—
Allmänna omkostnader pius royalty 5,50 5,50
Summa för götmetall kr. 72,75 85,50
Om nu den götmetall, som valsas, är framställd till
73 % ur nytt material och till 27 % ur omsmält eget
skrot blir medelkostnaden per ton götmetall denna:
Tabell III.
Koksjärn Träkolsjärn
kr/ton kr/ton
0,73 ton G—N götmetall .... 53,11 62,42
0,27 » eget skrot..... 8,10_8,10
Per ton götmetall 62,21 70,52
Kostnaderna per ton nyttig metall blir då 61,21 : 0,73
resp. 70,52 : 0,73 = 83,85 resp. 96,60 kr mot 131,92 för
basisk martin. G—N metoden skulle sålunda medföra.en
besparing av 48,07 resp. 35,32 kr per ton nyttig götmetall
gent emot den basiska martinugnen.
Härav följer att G—n metoden för tillverkning av
billigt järn medför lika stora fördelar som för
kvalitets-järnet. Då det gäller billigt handelsjärn är clet knappt
någon mening med att använda träkol för G—N
metoden. Vid den höga temperatur, 1 700° eller mer, som
förutsattes för erhållande av mjukt järn kan man
arbeta mecl så basisk slagg, att tillräcklig svavelrening
ernås. Vad järnets kvalitet i övrigt beträffar bör denna,
oberoende av bränslet, bli högre vid G—N metoden än
vid martinmetoden, enär vid den förra metoden järnet
icke någon gång utsättes för fritt syre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
