- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
341

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN

341

2 % Co liacle ett ledningsmotstånd av 140 mikrom
pr kbcm.

Värmebeständigheten.

4. En järnlegering med 10 % Al uppvisar efter 6
timmars glödgning vid 1 000° C en viktsförlust av ungefär
’0,9 % och samma legering efter 6 timmars
upphettning vid 1 100° C, hade en viktsförlust av 1,5 %.

5. En järnlegering med 4 % Al och 2 % Co hade
efter 6 timmars upphettning vid 1 000° C en
viktsförlust av 0,5 %.

6. En järnlegering med 18 % Cr och 5 % Al hade
efter 6 timmars upphettning vid 1100° C en
viktsförlust av ca 0,7 % och samma legering hade, efter 6
timmars upphettning vid 1 150—1 200°, en viktsförlust
av 1,1 °f0.

7. En järnlegering med 18 % Cr, 4 % Al (alltså 1

% mindre än i ex. 6) och 2 % Co hade efter 6 timmars
upphetning vid 1 000° C en viktsförlust av ca 0,05 %
och samma legering hade efter 6 timmars upphettning
vid 1 150—1 200° C, en viktsförlust av ca 0,07

På grund av de nämnda egenskaperna kan den
föreliggande legeringen med fördel användas inom en hel
del olika områden. I sådana fall, då enbart
eldhärdigheten är av betydelse, kan densamma med fördel
användas exempelvis till glödgningsytor, ugnstrummor
och dylikt, där höga temperaturer komma till
användning. Den förnämsta användningen torde emellertid
legeringen i fråga komma att erhålla såsom elektriskt
uppvärmningsmotstånd, där såväl eldhärdighet som ett
högt elektriskt ledningsmotstånd, särskilt vid höga
temperaturer, äro av betydelse.

Forts. sid. 344.

Ventilation och ekonomi.

Av civilingenjör Harald A. Eriksson.

Inom de flesta industrier har man att räkna med
ventilationsproblem. Dessa bruka vanligen intimt
sammanhänga med uppvärmningsproblemet samt kraftfrågan.
Vid äldre anläggningar förbisågs mycket ofta detta
sammanhang, och anläggningarna drogo därför ofta med sig
synnerligen höga driftskostnader. Då därtill kom att de
äldre ventilationssystemen voro dyra att anskaffa
kommo s. k. varmluftsanläggningar i misskredit.
Uppvärm– ning och ventilation skiljdes därför åt. Intresset blev
mera koncentrerat å värmeledningarna, och dessa
undergingo en stark utveckling, under det att
ventilationstekniken kom mera på efterkälken.

Det senaste årtiondets ansträngningar ha emellertid
fört ventilationsfrågan avsevärt framåt. Vetenskaplig
forskning har klarlagt möjligheten att genom
utnyttjande av avlopps- och spillvärmet förbättra ekonomien hos
värmeanläggningar. Ventilationsanläggningar få därför
numera i allt större utsträckning sitt värmebehov täckt i
form av olika slag av avloppsvärme.
Driftskostnaderna reduceras härigenom ofta till ett
minimum.

Ventilationstekniken har emellertid av
annan orsak tagit ett synnerligen stort steg
framåt. Man vet nämligen idag betydligt bättre, vad
som konstituerar benämningen »dålig
ventilation», än vad man gjorde för blott några år
sedan. Utöver vad man tidigare visste har man
nämligen kommit underfund med att ett visst
sammanhang alltid måste förefinnas mellan
luftens temperatur, dess fuktighet och dess rörelse.
Om sålunda temperaturen går upp, måste
antingen fuktigheten sänkas eller rörelsen ökas eller
bäggedera förändras i en viss proportion. Det
är framför allt fuktigheten, som inverkar på
människans välbefinnande. Givetvis har hon
alltid reagerat, då hon vistas i en rå och fuktig
atmosfär, men någon praktisk, siffermässig
uppskattning av fuktighetens betydelse har man
icke haft förrän på senare år.

Fuktiga och eventuellt dimfyllda
arbetslokaler ha ju icke blott på människan en
ogynnsam inverkan, utan även andra svårigheter till-

stöta. Kondensation uppstår lätt på väggar, fönster och
tak. Droppbildning uppkommer. Kallare metallföremål,
såsom maskindelar, vattenrör o. dyl., fälla ut fuktighet
och rosta. Arbetslokalerna förlora sin färg; det hela
kommer att giva ett intryck av smuts och oordning. I
sådana lokaler äro därför ventilationsanordningar
alldeles ofrånkomliga.

En ventilationsanläggnings funktion är givetvis
beroende av egenskaperna hos de apparater, av vilka den
är sammansatt. Dessa utgöras av fläktar, ledningar och
värmebatterier. Ifråga om alla dessa tre element ha de
senaste åren medfört förbättringar. Fläktarnas rent
mekaniska utförande har förbilligats under samtidig
förbättring av kvaliteten. Verkningsgraden har sprungit
upp. Man har fått bättre insikt om luftmotståndet i och
konstruktionen av ledningar, och genom ingående
teoretiska och praktiska undersökningar av
värmeöverföringsproblemet ha nya batterityper kommit fram.

Fig. 1. Sex meter bred tidningspappersmaskin vid Holmens Bruk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free