- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
342

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342

INDUSTRITID N IN GEN NORDEN

Inom vår största industri, pappers- och
cellulosaindustrin, föreligger ett stort behov av ventilation, i
synnerhet i torkmaskinsalarna. Detta torde icke ha kunnat
tillfredsställas på åtskilliga år, om icke här ovan
framförda synpunkter lagts på problemet. Då de
anläggningar, som kommit till användning inom den nämnda
industrin äro intressanta ur flera synpunkter, skall här
en kortare beskrivning lämnas över desamma.

Som bekant torkas papper och cellulosa huvudsakligen
å cylindertorkmaskiner. Man skiljer på en- och
mångcylindriga maskiner. De förra äro alltid inkapslade, och
därför är ventilationen vid dem både relativt lätt och
billig att arrangera. Annat är förhållandet vid de
mångcylindriga maskinerna, vilka äro mer eller mindre öppet
uppställda. Cylindrarna, som kunna vara ett
fåtal, kunna även uppgå till ett 40-tal och i
undantagsfall utgöra ännu flera. Diametern är i
allmänhet ca 1 200 mm. Avdunstningen å
maskinerna brukar sällan vara mindre än 500 kg
vatten per timme. Den är å Sveriges största
pappersmaskin 12 000 kg vatten per timme. Denna
maskin står uppställd i Norrköping vid Holmens
Bruk och kan producera upp till 130 ton papper
per dag. I Kvarnsveden stå sex mindre maskiner
uppställda i ett rum med en total avdunstning
om ca 20 000 kg vatten per timme. Vid
cellulosamaskiner brukar avdunstningen röra sig om
mindre siffror, emedan vattnet vid den
pressning, som föregår torkningen lättare låter sig
avskiljas ur cellulosan än ur papper, varför
cellulosan alltid vid torkningens början är torrare
än papperet.

Vad det vill säga att fritt avdunsta den
ovannämnda vattenmängden i en arbetslokal, kan man
lätt förstå, om man betänker, att en kubikmeter
vanlig rumsluft blott innehåller högst en 12 gr
vatten. En dylik avdunstning skulle sålunda
kräva en luftmassa av rumsluftens egenskaper
om 1,5 à 2,0 miljoner kbm per tim. Av
praktiska och ekonomiska skäl har man emellertid
måst vidtaga åtgärder för att mera koncentrerat
kunna föra bort vattenmängden. I verkligheten
erfordras därför endast ca 500 000 kg luft per
timme. Av denna siffra framgår, att
pappersindustrin förbrukar stora kvantiteter luft; näst vatten är
nämligen också luften den råvara, av vilken denna
industri, vad mängden beträffar har det största behovet.

En ventilationsanläggning för ett dylikt papersbruk,
kräver därför helt naturligt mycket kraft, I här
föreliggande fall är kraftbehovet ca 130 hkr. Populärt uttryckt
skall också anläggningen för varje timme förmå driva
fram en luftmassa, svarande mot full last å 50
järnvägsvagnar genom tillhörande värmebaterier och ledningar.

Eör den nödiga uppvärmningen av denna luftmassa
erfordras vintertid ca 16 ton ånga per timme. På
sommaren åtgår ca 6 ton. Driftskostnaden är sålunda
avsevärd, om vanliga uppvärmningsanordningar skola
användas. Då emellertid praktiskt taget hela den tillförda
värmemängden går bort med det avdunstade vattnet,
och den varma luften, har det legat nära till hands att
söka förvärma den friska inströmmande luften med den
avgående. Otaliga försök hava gjorts för att realisera
denna tanke. Emellertid har det varit svårt att få fram
tillräckliga teoretiska grundvalar, praktiska
koefficienter o. dyl. för att kunna realisera tanken. Kolprisets
stegring under kriget blev en kraftig impuls till nya
ansträngningar, och idag kan man säga, att problemet
behärskas tämligen väl.

Återvinningen av värmet sker i batterier byggda av
plana plåtar, uppställda parallellt med varandra. På så
sätt erhållas kanaler, genom vilka, den in- och utgående
luften passerar på sådant sätt, att våtluften passerar i
varannan kanal och den friska luften de övriga men i en
riktning, som är vinkelrät mot våtluftens. Därigenom
hindras de olika luftströmmarna att blandas med
varandra, under det att den varma luftströmmen genom de
särskiljande plåtväggarna avgiver värme till den kalla
friskluften.

Den värmemängd, som återvinnes genom detta
arrangemang uppgår på vintern till ca 30 % av totala
värmeförbrukningen vid torkningen, och besparingen i
genomsnitt under året utgör ca 15 %.

Fig. 2. Yärmeåtervinnings- och ventilationsanläggning vid pappersmaskiner.

Den vinst, som dessa anläggningar åstadkommit, har
stegrat intresset inom industrin för ventilation
överhuvudtaget, och skapat de ekonomiska förutsättningarna
för utvecklingen av ventilationstekniken.

I här föreliggande fall framkallas behovet av
ventilation därigenom, att såväl en stor mängd värme som
ävenledes en stor mängd fuktighet utvecklas samtidigt i
rummet. Det gäller då närmast att fastställa dessa
faktorers storlek. De mest olika uppgifter lämnas ifråga om
avdunstningen. Denna kan även variera inom mycket
vida gränser vid olika slags maskiner och papper.
Avdunstningen per kg cellulosa kan vara 0,65 upp till 1,4
kg. Vid papper får man i vissa fall räkna med 1,3 kg
avdunstning och vid andra upp till 3 kg per kg. papper.

Maskinernas värmeavgivning till rumsluften är
mycket beroende av dessas art, hastighet osv. I varje fall
måste emellertid alltid en till ett visst gradtal uppvärmd
luftmängd tillföras maskinerna. Avloppsluftens värme
räcker mer än väl till för denna uppvärmning.
Emellertid ligger problemet, vad ventilationen angår, så till, att
det icke utan vidare går att uppvärma luften med
avloppsluften till den nämnda värmegraden. Man riskerar
nämligen lätt. att temperaturen i arbetszonen kring
maskinen blir för hög. De olika värmebatterierna få dimen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free