Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
347
Föreståndarna resp. rektorerna frän 1852, fr. v. t. h.: professorerna H. O. Édouard von Schoultz (1852—1881)
E. A. G. August Wijkander (1881—1913), B. Hugo Grauers (fr. 1913).
Det var särskilt överfältläkaren Pehr Dubb. som i
egenskap av verkställare av Chalmers’ testamente såg till
att donationen omsider blev klarlagd och medlen
tillgängliga. Han nämnes för övrigt såsom den
Chalmersska donationens inspirator, enär det ansågs vara genom
Pehr Dubbs personliga inflytande, som »William
Chalmers förmåddes lämna sin storartade gåva för
upprättande av en industriskola» (Wijkander).
Nåväl: år 1828 mottog Carl Palmstedt, kemist och
fabriksledare, den store Jöns Jacob Berzelius’
medarbetare, kallelse att uppgöra en provisorisk plan för den
nya skolan, och på sommaren började han verket. Detta
resulterade även i att Palmstedt åtog sig den
vetenskapliga ledningen av »Chalmersska institutet» — redan då,
liksom alltjämt intill vår tid, förekom i dagligt tal
denna benämning — och den 5 november 1829, samma dag,
då Polytekniske Læreanstalt i Köbenhavn invigdes,
öppnades högtidligen undervisningen vid Chalmersska
stiftelsens teknologiska läroanstalt, som då fick det
officiella namnet »Chalmersska slöjdskolan».
(Slöjd-begreppet omfattade på den tiden all industriell teknik.)
Och sålunda blev Palmstedt även Chalmers’ förste
rektor, vilken befattning han skötte med utomordentlig
kapacitet och till stor ära för »slöjdskolan». Ja han
skötte sig nästan alltför bra. »I Stockholm hade 1826»
— berättar August Wijkander — »ett teknologiskt
institut grundats av staten, visserligen med icke
obetydligt större ekonomiska hjälpmedel än Chalmersska slöjd-
Chalmers vid Storgatan. Tvdvåningshuset t. v.
kemilaboratoriet.
skolan, men på grund av olika uppfattning om skolans
uppgift försummades den mera vetenskapliga
undervisningen och inlärandet av det praktiska inom vissa yrken
blev huvudsaken. Först 1844 fick det teknologiska
institutet i Stockholm nya statuter, varigenom det
infördes i samma mera vetenskapliga riktning, som
följdriktigt oaktat dess små hjälpmedel iakttagits vid den
Chalmersska slöjdskolan på grund av särskilt den energiske
och för den fria forskningen intresserade föreståndaren,
professor Palmstedt^ kraftiga ledning.» Sedan
Teknologiska institutet i Stockholm sålunda följt Chalmers’
föredöme och även slagit in på högskolevägen samt med
staten såsom ägare och protektor gått förbi Chalmers
beträffande finansiella och administrativa resurser, blev
det i början av 1870-talet fråga om den tekniska
undervisningens i riket omorganisation. En kommitté
tillsattes, bestående av en professor vid Uppsala universitet,
tvenne professorer vid Teknologiska institutet i
Stockholm samt fysikern vid telegrafverket, och denna avgav
1874 ett betänkande, som bl. a. gick ut på att betydligt
nedplacera Chalmers; man ansåg nämligen att en enda
teknisk högskola borde vara tillräcklig i Sverige.
Chalmers’ direktion och lärarekollegium bemötte naturligtvis
det märkliga betänkandet med all kraft, bl. a,
framhållande det berättigade uti att kalla slöjdskolan en högre
teknisk skola, och resultatet blev, att i de nya stadgar
för Chalmers, som av K. m:t utfärdades 1877,
lämnades institutets organisation i allt väsentligt oförändrad.
Chalmersgården sedan även Vasabyggnaden (i bakgrunden)
tillkommit.
1†
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
