Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
Föreståndare efter Palmstedt — som avled 1870 i
Stockholm — var under åren 1852—1881 professor H.
O. E. von Schoultz och efter honom professor E. August
Wijkander till 1913. Från detta år har professor B. H.
Grauers utövat rektorsbefattningen.
Chalmersska institutets utveckling företer fyra
karakteristiska perioder. Den första var den
grundläggande, då Palmstedt lade ut riktlinjerna och befäste
kärn-positionen. Från början av 1860-talet avgränsades
undervisningen på en lägre och en högre avdelning.
Lokalen var belägen i anspråkslösa byggnader vid Lilla
Bommen. Periodens avslutning kan sägas markerad
genom överflyttningen till de nya lokalerna i komplexet
vid Storgatan, ännu i bruk för en del av undervisningen.
Under det första decenniet, von Schoultz’ tid, av a n d r a
perioden var det som den ovannämnda vingklippningen
förhindrades och institutet av K. m: t erhöll nya
statuter (1877), varjämte statsanslaget ökades betydligt.
Wijkander fortsatte institutets utveckling synnerligen
äger rum i tvenne skilda komplex, och från
ideellt-ad-ministrativ synpunkt därav, att man går och väntar på
sin högskoleutnämning.
Huruledes den sistnämnda åtgärden uppskjutits gång
på gång, senast innevarande år såsom svar på
Chalmers-styrelsens framställning hösten 1928, i vilken
hänvisades till institutets kapacitet och prestationer samt till dess
förestående 100-årsjubileum — detta torde vara i friskt
minne hos den svenska, teknologiskt intresserade
allmänheten och synnerligast hos alla chalmersingenjörer
och -arkitekter. Kravet på en omorganisations
genomförande, innan högskolenamnet medgives, har nog väckt
en vidsträckt undran bl. a. i form av jämförelser med
de lärda högskolornas förhållande till universiteten samt
med de tekniska högskolegraderingarna i utlandet.
Bland eleverna vid Chalmers, liksom vid andra större
skolor för vuxen ungdom, gives det ett inre liv, som icke
direkt står i samband med studieverksamheten,
nämligen elevföreningar av ena eller andra slaget. Vid Chal-
Föreläsningssal i Nya Chalmers.
förtjänstfullt, målmedvetet och diplomatiskt uthålligt.
Resurserna, ökades, den gamla Skeppsbyggeriskolan i
Karlskrona, som 1870 överflyttats till
Navigationsskolan i Göteborg, förenades med Chalmers 1887 såsom en
särskild fackavdelning, elevantalet — däribland många
norrmän — växte betydligt och den s. k. Vasabyggnaden
förvärvades, varigenom hela gatukvarteret blev
chal-merskt (1904). Nya stadgar stadfästes av K. m:t 1903.
Sålunda, fortfarande med lokalförhållandena såsom
norm, började tredje perioden, nående till den
tidpunkt, då det s. k. Nya Chalmers på Gibraltar-klipporna
i Lanclalastadsdelen blev färdigt för inflyttning av
läroanstaltens fysiska och kemiska institutioner, alltså 1927
— under vilket år senaste K. m:ts stadgar för
institutet utfärdades. Den nuvarande organisationen omfattar
i högre avdelningen 13 professurer, 21 andralärare- och
speciallärare- samt 3 övriga lärarebefattningar tillika
med 1 verkstadsingenjörstjänst och 17
assistentbefattningar (1929), fördelade på fackavdelningar för
maskinbyggnad. skeppsbyggeri, elektroteknik, väg- och
vattenbyggnad, husbyggnad samt kemi och kemisk
teknologi. Undervisningen inom resp. fack utgöres av de
tekniska högskolornas gängse föreläsningar,
laboratio-ner och konstruktionsövningar etc.
Alltså kan man för närvarande säga, att Chalmers
just begynt sin fjärde utvecklingsperiod
kännetecknad i lokalhänseende därav, att undervisningen
mers är »Teknologföreningen C. S.» den äldsta, bildad
1862, återupplivad 1864 på initiativ av sedermera
fabriksägaren O. Tobiesen (norrman) och under årens
lopp vorden det chalmerska studentikosa skämtets,
»rasparnas», klassiska hemvist. Föreningen stod under
många år för anordnandet av »4: de novemberfesten»
till åminnelse av såväl Sveriges och Norges förening
som Chalmersska institutets stiftande; för övrigt
representerade »C. S.» elevernas kårintressen och utlyste de
första »allmänna chalmeristmötena», numera
återkommande vart femte år, anordnade i Göteborg av den 1907
bildade »Chalmersska ingenjörsföreningen». Antagligen
är det även genom »C. S.» som den chalmersska devisen
Avancez kommit till under en tid, då kompromiss
mellan det svenska »Framåt» (W. Chalmers’ valspråk) och
det norska »Fremad» måste anlitas. Föreningen har
nyligen uppgått såsom en sektion i den vid institutet 1906
■bildade »Högre avdelningens elevkår». Bland övriga
chalmersföreningar märkas »Chalmers
gymnastikförening», bildad 1884, och »Chalmers allmänna
sångförening», bildad 1894 — ordet »allmänna» på
grund av nedre avdelningens medbehörighet. En
sångförening lär hava funnits även i slutet av
1870-talet. Avbrotten jämväl under senare tid torde bero
väsentligen på den överallt, vanliga knappheten i fråga
om sköna tenorer.
Chr. Sylwan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
