Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
mig till att påpeka den fara för fartygets säkerhet,
som fria vätskors förekomst i fartyg innebär och i
korthet angiva anledningen därtill. Fria vätskor ombord
kunna aldrig undvikas och anledningarna till deras
förekomst äro nu flera än förr. Motorfartyg och ibland
även ångare medföra flytande bränsle i tankar,
dessutom finnas tankar för smörjolja, färskvatten,
matarvatten etc. Av alla dessa äro flera med nödvändighet
endast delvis fyllda och ha sålunda fria vätskeytor. I
oljefartyg finnas i alla lasttankar fria ytor.
Det är fartygskonstruktörens sak att sörja för att
fartygets stabilitet är tillräcklig med de fria vätskor
ombord, som ständigt måste finnas, och likaså att fyllning
resp. länsning av barlast- och oljetankar icke äventyra
fartygets säkerhet, dock under förutsättning att detta
utföres på ett -sakkunnigt sätt, men det är av största
vikt att fartygsbefäl och maskinister äro fullt förtrogna
med det inflytande, fria vätskor kunna utöva på
fartygets stabilitet. I våra navigationsskolor meddelas
visserligen någon undervisning därom, åtminstone i
sjökaptensklasserna, men denna blir säkerligen mycket
knapphändig, i synnerhet som den gamla lärobok i
skeppsbyggeri, som ännu användes i dessa skolor, icke innehåller
något i detta viktiga ämne. En ändring härutinnan är av
nöden och icke minst maskinisterna böra erhålla en
grundlig kännedom därom.
INDUSTRIBYGGNADSKONST.
Av professor Melchior Wernstedt, arkitekt C. T. I. och K. K. H.
Tidigare kulturepoker hava visat sig kunna skapa
arkitektoniskt fullödiga mästerverk av sina tiders
industriella och tekniska byggnadsbehov. De romerska
s,k-vedukterna och broarna, om vi nu få räkna dem till
denna grupp av byggnader, visa prov på stora uppgifter,
som trots dåtida begränsade resurser på
byggnadsteknikens område lösts på för alla tider beundransvärt sätt.
Medeltidens och renässansens broar, befästningar och
förrådsbyggnader äro karakteristiska anläggningar, där
de tekniska behoven lösts konstnärligt och
ändamålsenligt, Senare tiders vattenverk, väderkvarnar och
bruksanläggningar m. m. visa även arkitektonisk omvårdnad
och giva goda prov på harmoni mellan nytta och skönhet.
Under 1800-talets senare del skapade
industrialismens oerhörda uppsving en helt ny typ av
byggnadsuppgifter, fabrikerna, arbetsplatserna för industriell
verksamhet. Dessa byggnader ansågos då icke värda någon
egentlig arkitektonisk omvårdnad eller behandling och
om en dylik någon gång förekom, inskränktes den till
en yttre pynt av fasaderna med ofta meningslösa
ornament, vilka lika gärna kunde hava hört hemma på t. ex.
ett hyreshus eller en offentlig byggnad. Först under det
20: de århundradet har förståelsen för dessa
industrianläggningars arkitektoniska möjligheter vaknat och de
prov på goda sådana, vi äga. visa, vilken våldsamt
form-bildande kraft de äro mäktiga och vilka oanade
arkitektoniska effekter vi där hava att räkna med.
Det kompositionella och det konstruktiva i förening
hava i dem frambragt stora värden, även där det på
grund av de industriella kraven fört till former, som
ligga utanför all arkitektonisk konvention.
Målet för industribyggnadskonsten i modern mening
och för den arkitektoniska behandlingen av
industrianläggningar är, att med reda och ordning i planering och
uppbyggnad skapa ändamålsenliga och karaktäristiska
typer. För t. ex. gjuterier, verkstadsbyggnader och
gruvanläggningar, kemiska fabriker, bryggerier,
kvarnar, silos m. m., m. m, hava vi sålunda att söka
konstnärliga uttryck, framfödda ur de olika industriernas
speciella teknik och anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
