Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
En dylik åtgärd till näringslivets utveckling kan för
övrigt vidtagas utan någon uppoffring från
nationalekonomisk synpunkt sett, då taxesänkningar komma
allmänheten, dvs nationen tillgodo.
En direkt nationalekonomisk vinst skulle dessutom
uppstå därigenom, att en återföring till järnvägarna
av trafik, som befordras mecl bilar, skulle minska de
stora kapitalutlägg, som landet f. n. får göra för import
av bilar och för upprätthållande av billinjer parallella
med järnvägarna, utan att dessa senare kunna göra några
nämnvärda besparingar genom trafikminskningen.
En annan vinst av nationalekonomisk betydelse skulle
genom åtgärden ifråga uppstå på grund av clet
förhållandet, att järnvägarnas transportkostnader, uträknade i
medeltal efter hela antalet person- och tonkilometer, äro
tre à fyra gånger så låga som bilarnas.
Även rent järnvägsekonomiskt torde taxesänkningar
vara att förorda, enär cle vanligen framkalla en
trafikökning, varå inkomsten kan fullt uppväga förlusten
genom sänkningar av taxan å cle ursprungliga
transport-kvantiteterna. Särskilt torde detta gälla för
persontrafiken.
I detta avseende hava vissa teoretiska kalkyler blivit
utförda av en del järnvägsekonomer. Sålunda uppställde
på sin tid professor C. V. L. Charlier följande formel
angående förhållandet mellan antalet resande mellan två
givna stationer vid olika biljettpris men i övrigt
fullständigt oförändrade förhållanden:
«o \ Pl
där a respektive a0 betecknar antalet resande vid
biljettpriserna p och p0, samt u är en konstant mindre
än 2.
Om man mecl tillämpning av denna formel och
antagande, att driftkostnaden för nytillkommande resande är
förhållandevis liten, så länge man kan ombesörja den
nytillkomna trafiken endast genom tillsättande av flera
vagnar i oförändrat antal tåg, så kan man grafiskt
framställa förhållandet mellan biljettpris och nettobehållning
genom en kurva av ungefär nedan angivna form.
Om biljettpriset representeras av linjen O—A, skulle
nettoinkomsten representeras av linjen A—B. Ett
maximum för nettoinkomsten skulle ligga vid punkten C.
vilken man således bör söka närma sig så mycket som
möjligt.
De flesta järnvägar i landet torde emellertid hava
be-tydligt högre biljettpris än, som motsvara
nettomaximum, och böra således redan av denna anledning reducera
desamma.
Då emellertid formeln ifråga, vars riktighet i stort sett
bekräftats av verkligheten, är uppställd fore
bilkonkur-rensens tid och endast gäller under förutsättning av
oförändrade trafikförhållanden före och efter biljettprisens
förändring, kan man utgå ifrån, att en avsevärd
sänkning av biljettprisen vid en järnväg, som besväras av
bilkonkurrens, icke endast skulle öka nettot på grund av
de faktorer professor Charlier räknade med, utan därjämte
så småningom minska bilarnas konkurrenskraft,
varigenom järnvägarnas strävan att draga till sig all den
trafik, som är naturlig för dem, skulle underlättas.
Järnvägarna äro för övrigt i vissa avseenden överlägsna
bilarna vid konkurrens av ifrågavarande slag. En järnväg
kan exempelvis utan avsevärda driftkostnadsökningar
befordra dubbla resandeantalet i ett tåg endast genom
tillsättande av flera vagnar och således till ett
biljettpris obetydligt överstigande hälften av det ursprungliga,
under det att endast en mindre ökning av antalet resande
å en redan fullt utnyttjad billinje nödvändiggör
fördubbling av antalet bilar med personal och således nära
nog fördubbling av driftkostnaderna.
En framgångsrik konkurrens om trafiken från
järnvägarnas sida fordrar emellertid, förutom låga taxor, även
trafikens rationalisering i olika, avseenden. En närmare
behandling av detta spörjsmål skulle emellertid föra
utanför ramen för clenna artikel. Framhållas bör endast,
att järnvägarna icke böra giva sig in på någon
onaturlig konkurrens med bilarna, utan endast söka få behålla
den trafik, som är naturlig för desamma, lämnande åt
bilarna clen trafik, som under alla omständigheter bör
tillkomma dem. En lämplig uppdelning av trafiken bör
med andra ord äga rum, framkallad dels genom
konkurrensen men även genom samarbete (— ej
sammanslagning av järnvägs- och billinjer till monopolföretag —)
samt genom myndigheternas ingripande i och för
trafikens ordnande och reglerande särskilt med avseende på
tidtabellerna, så att de olika kommunikationsmedlen
komplettera varandra.
Den uppdelning av trafiken, som sålunda bör och
säkerligen kommer att äga rum, torde icke någonsin bliva
fullt stabil, utan komma omständigheter att allt
emellanåt att inträffa, som rubba jämviktsläget. Till sådana
omständigheter synes få räknas uppfinningen av den
Hesselmanska lätta råoljemotorn, som kanske kan komma
att medföra en lösning av järnvägarnas
motorvagns-fråga.
Som sammanfattning kan sägas, att både järnvägar
och bilar fortfarande torde kunna fylla sina viktiga
uppgifter i samhällslivet utan några drastiska
ingripanden från myndigheternas sida. Ett undantag torde
möjligen få göras för de mindre järnvägar, som numera
icke kunna bära sina egna driftkostnader, men icke
kunna undvaras av samhället. Beträffande dem torde för
samhällets skull, icke för järnvägarnas, vissa
undantagsdispositioner möjligen bliva nödvändiga.
Albert Koersner †. Den 2 okt, avled i Stockholm
justitierådet Albert Koersner. Han var född 1872 i
Rättvik och studerade i Uppsala, dä,r han avlade
hovrättsexamen 1894. Efter fortsatta studier och
tingstjänstgöring 1894—97 slog Koersner sig ned som advokat i
Stockholm. Han blev 1912 professor i rättskunskap vid
Stockholms handelshögskola och utnämndes 1919 till
justitieråd. Året förut hade han blivit jur. hedersdoktor
i Lund. Han har fungerat som svensk redaktör av
Tidskrift for Retsvidenskab och i stor utsträckning tagits
i anspråk för utredningar rörande juridiska och
finansiella frågor. Inom Sveriges advokatsamfund och dess
stockholmsavdelning var Koersner mångårig
styrelseledamot, Sedan 1919 var han ordförande i pressens
opi-nionsnättind. Under en följd år var ban styrelseledamot
av dåvarande Industritidningen Nordens ab. Han har
även utövat ett omfattande skriftställarskap på det
juridiska området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
