Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
379
Olja ur trä.
Försöksanläggning vid Marieberg’?
De under senare år framgångsrika försöken med
utvinnande av olja ur stenkol och trä ha föranlett
Ingenjörvetenskapsakademin att fästa regeringens
uppmärksamhet. på att även vårt land bör tillgodogöra sig
frukterna av dessa försök. Oljan i dess olika former spelar
nämligen i våra dagar en så utomordentligt viktig roll.
att en avstängning av oljetillförseln till ett land som
vårt, vilket saknar egna oljetillgångar, skulle betyda
ett-lamslående av en stor del av dess industri, samfärdsel
och försvar. Akademin föreslår nu, att regeringen
utverkar riksdagens medgivande att 150 000 kr få
disponeras under nästa budgetår för inköp och uppmontering
av en anläggning för framställning av olja ur trä och
träavfall. Som lämplig uppställningsplats angives
Mariebergs ammunitionsfabrik, vars ledning ställt sig
intresserad och välvillig till denna sak. Genom att
förlägga försöksverksamheten dit kunna arbetena även
utföras avsevärt billigare, då möjlighet finnes att
taga-en del värnpliktiga ingenjörer och kemister i anspråk.
De löpande kostnaderna för driftens upprätthållande
beräknas uppgå, till cirka 40 000 kr pr år. För första
försöksåret har akademin tänkt sig kunna bestrida
driftskostnaderna av det anslag för kraft- och
bränsleforskning, varom akademin tidigare i år gjort framställning.
I de länder, vilka i likhet med Sverige sakna egna
naturliga oljeresurser, har, erinrar akademin, detta
sakförhållande framkallat en lätt förklarlig oro, som bl. a.
tagit sig uttryck i övriga arbeten på framställning av
olja ur inhemska naturtillgångar. De största och
framgångsrikaste arbetena av detta slag ha hittills utförts i
Tyskland och där lett till så pass goda resultat, att
bensin och andra- oljor numera framställas i
storindustriell skala ur stenkol eller brunkol medels vätebehandling
vid högt tryck och hög temperatur. Initiativtagaren och
banbrytaren på detta område är den tyske ingenjören
dr Friedrich Bergius. Hans arbeten, vilka sträcka- sig
cirka 15 år tillbaka i tiden, ha även blivit rikligt
understödda av bl. a. preussiska staten. En direkt användning
av dr Bergius’ metod i Sverige låter sig dock ej göra, då
vi sakna stenkol och brunkol. Metoden måste därför
modifieras, så att den lämpar sig för de i vårt land
tillgängliga råvarorna, i främsta rummet trä och olika
avfallsprodukter därav.
De laboratoriearbeten, som utförts med sistnämnda
råvara som utgångspunkt, ha givit gynnsamma
resultat och tillfullo visat, att oljeprodukter kunna utvinnas
ur våra inhemska råmaterial t. o. m. lättare än ur
stenkol. Emellertid erfordras försök i större skala för
närmare utprovning av metodens tekniska förutsättningar
och framför allt för att möjliggöra ett bedömande av de
driftsekonomiska betingelserna för oljeframställning på
denna väg.
Ingenjörsvetenskapsakademin har länge stått i
kontakt med dr Bergius och har även lyckats erhålla hans
tillstånd till inköp av en anläggning i halvstor skala av
samma konstruktion, som den av honom använda. Priset
för anläggningen är 95 000 riksmark. Hjälpapparater
och motorer erfordras emellertid dessutom och akademin
har beräknat sammanlagda engångskostnaden för
anläggningen till 150 000 kr.
Hur Michelson hemlighöll sitt nobelpris.
Den för sina utomordentligt noggranna
ljusundersökningar kände amerikanska fysikern, nobelpristagaren A.
A. Michelson har som hedersgäst vid en av Optical
Society of America till hans ära hållen bankett
berättat, hur det går till när man får Nobelpris.
Svensk-aine-rik. nyhetsbyrån relaterar episoden såsom följer.
När Michelson år 1907 erhöll Nobelpriset ombads han
från Stockholm, att hemlighålla detta, tills priset
verkligen överlämnats. Under färden till Sverige mottog han
i England en annan synnerligen förnäm hedersbetygelse,
den av Royal Society utdelade Copleymedaljen och
tillfrågades därvid av Sir William Crookes om det var.
sannt, att han erhållit Nobelpriset. Han svarade
undvikande, men telegraferade till Stockholm och frågade, om
han längre behövde hemlighålla saken, då den i alla fall
var känd. Då svaret ingick, att han »icke ansågs hava
kännedom om belöningen förrän kvällen för
utdelningen», begagnade han sedermera på hustruns inrådan
följande försiktiga formulering: »Jag har bestämda
instruktioner från Stockholm att icke säga någonting
därom.»
Om banketten efter prisutdelningen säger Michelson,
att en mångfald viner serverades och att ehuru 48
personer närvaro, »det förutsattes att var och en skulle
dricka varje annan till i var sorts vin». Han genomgick
likväl ceremonierna rätt väl och förde en animerad
konversation med sin tyska granne, varvid vardera talade
sitt- eget språk. Efter midnatt kom den svenska punschen
fram och sedan ansåg sig professorn icke kunna ansvara
för vad som skedde. Dagen efter uppsöktes han av
tysken, som förebrådde honom, att- han uppgivit sig icke
tala tyska men likväl hållit ett så vackert tal på detta
språk. Michelson anser sig ännu icke kunna avgöra om
detta berodde på punschens verkningar på honom eller
på tysken.
Chalmersska Institutets 100-årsjubileum firades den
5 november i Stockholm av Chalmersska
ingenjörsföreningens avdelning därstädes i form av ett
högtidssam-kväm på Östermalmskällaren. Festen var synnerligen
talrikt besökt. Ingenjör Gustaf R. Ågren höll föredrag
om »Några data ur Chalmersska institutets historia» och
visade en del skioptikonbilder från institutet, dess
lärare och styrelse. Efteråt intogs supé och viel nachspielet
gjorde sig den gamla glada chalmersanelan gällande.
Några ända till femtio år gamla »raspar» senterades
livligt, och lite var av deltagarna berättade under
församlingens munterhet glada historier och angenäma
upplevelser från chalmerstiden. Dagen förut hade
avdelningen på Chalmersska ingenjörsföreningens vägnar
nedlagt en blomsterhyllning på professor Carl
Palm-stedts grav å Norra kyrkogården i Stockholm såsom
en minnesgärd åt Chalmersska institutets förste
organisatör.
Gn.
Nya underjordiska farleder i New York.
Kommunikationsnämnden i New York har tillkännagivit, att det
närmaste steget i utvecklingen av storstadens
järnvägssystem blir anläggandet av hundratals miles nya snabba
huvudsakligen underjordiska genomfartslinjer till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
