- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
392

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

INDUSTRITID N IN GEN NORDEN

niska läroanstalterna att helt följa utvecklingen och
fylla alla de kräv, som kunna ställas på dem.

Det synes mig dock som om redan nu de båda högre
tekniska läroanstalterna, som finnas i Sverige, K.
tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut borde i
allt ställas lika. Man har velat påstå, att antalet
högskolebildade ingenjörer i så fall skulle bliva för stort,
men detta är ju inget reelt skäl. Totala antalet
utexaminerade bleve ju detsamma som med bibehållande av
nuvarande förhållanden och för övrigt torde kanske genom
jämställighetsåtgärden även här en »rationalisering»
kunna äga rum genom undvikande av en del då onödig,
nu ofrånkomlig dubblering.

Bemärkas må f. ö. att Danmark, som ingalunda äger
de förutsättningar för industriellt arbete som Sverige
och med ungefär endast halva innevånareantalet f. n.
har flera elever vid sin Polyteknisk Læreanstalt än K.
tekniska högskolan och Chalmersska institutet
tillsammans.

Det hade varit en värdig hyllning åt hundraårigt
framgångsrikt arbete om en likställighetsförklaring
emellan K. T. H. och C. T. I. just nu kommit till stånd!

Den må nu komma förr eller senare eller icke alls •—
jag är i alla fall övertygad därom, att framdeles som
hittills alla Sveriges ingenjörer, oavsett varifrån de än
äro utexaminerade, skola visa sig kompetenta att följa
den vetenskapliga utvecklingen och ärligt fylla sina
uppgifter genom sitt arbete för kulturens höjande till
sina medmänniskors gagn.

Jag önskar dem alla framgång!

Fyrtio år som ingenjör-emigrant i U.S.A.

Anteckningar av ingenjör G. A. Åkerlind.

VI.

Bromaterialkontrollant för Chicago stad.

(Forts. fr. nr 40.)

Fabrikationen av en bro utfördes, såsom nämnts, på
olika platser, och arbetet tog ett år eller längre. Icke
någon väsentlig skillnad från vanligt brobygge.
Plåttjockleken var vanligen % tum (20 mm) och nitarna
% tum (23 mm) i diameter. I en »double deck»-bro
var dock plåten % tum (23 mm) tjock och nitarna en
tum (26 mm) i diameter.

För transport och för uppsättningen på
brobyggnadsplatsen sammansättes delar vid verkstaden ej av större
vikt än upp till 35 ton. Målningsarbetet vid verkstaden
utfördes i vissa fall på ytor, som förut blivit
behandlade med »sand blast» (skarp sand slungad av
komprimerad luft genom ett kokillgjutet tackjärnsmunstycke
av % tums diameter mot ytan av plåten). I ett fall
användes »pickling» (syrebad), därför att en stor
flyt-docka just tillverkats på platsen och de stora
träbas-sängerna för behandling av plåten fortfarande voro
brukbara. Mönjefärg var föreskriven, men därvidlag
syntes frestelsen att använda surrogat för stor, och
kemiska analyser och ständig tillsyn voro nödvändiga.

Grundläggningen för dessa broar var ganska dyrbar,
enär kalkstensberget täcktes av ett lager av blålera av
omkring 75 fots mäktighet. »Caissons» sänktes till
berget och betongpelare av omkring 10 fots diameter för
cle högst belastade punkterna och omkring 6 fots dia-

stora planeter eller tillsammans närmare 3 miljoner
triljoner planeter!

Volymen av var och en liten atomkärna — det enda
materiella där lärer finnas — beräknas icke vara större
än att om man tänker sig ett blyblock ungefär så stort
som Hotel Göta Källare och om man kunde fånga in
alla dessa kringirrande atomkärnor i detta blyblock och
packa dem samman, de icke tillsammans skulle upptaga
ett utrymme av mycket mer än 1\2 kubikcentimeter —
resten är rymd!

Kan någon människa nu fatta detta? Knappast. Om
emellertid trots allt vetenskapen lyckas visa att
spekulationerna äro riktiga, måste vi ju medgiva, att vi nog
få ställa om hela vår åskådning och att det ej är
otänkbart, att ur dylika forskningsresultat även en helt ny
teknik kan komma att uppstå.

De finnas därjämte, som rent av vilja påstå, att
redan nu de s. k. rena »uppfinningarnas» tid är förbi
— den tid då någon genom en tillfällighet kunde
åstadkomma något nytt, och att vad hädanefter kommer,
endast skall härflyta som resultatet av planmässigt ledda
forskningsarbeten.

Mången industri, som ej velat vänta på tillfälligt
tillkommande nyheter, har också inställt sig för dylika
egna forskningar och såsom förut nämnts leder jämväl
Ingenjörvetenskapsakademien ett vidsträckt
forskningsarbete på olika områden.

Att sålunda anspråken på framtidens ingenjörer i
fråga om teknisk-vetenskaplig utbildning komma att växa
torde vara oomtvistligt, och utan tvivel komma cle tek-

meter för de övriga uppbyggdes och dessutom en av
»reinforced concrete» (armerad betong) byggd kista,
omkring 25 fot djup, för att upptaga motvikten av
bron vid dess öppnande. I ett fall var detta arbete
mycket komplicerat därigenom, att en äldre svängbro i två

Fig. 1—5. När nya Wells-street-bron över Chicagofloden byggdes.
Ovanst. fig. 1 visar de kraftiga dimensionerna hos de båda
klaffar-na, här ett av lagren jämte klaffens närmaste parti (detta väger
inber. axeln 35 tons, axeln ensam — 27’/2 tum — 10 tons).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free