- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
418

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

INDUSTRITID N IN GEN NORDEN

rekt överledning från magasins- och eldrör. Den högra
kokplattan har normalt 250° temperatur och erhåller
värme dels från rökgaserna, dels genom överledning
från eldröret. Då rökgasernas temperatur vid avgången
från spisen är relativt låg och samtidigt kolsyrehalten
hög, vilket innebär, att specifika vikten är hög,
borde svårigheter för draget uppstå. Detta har
förhindrats på så sätt, att rökgaserna utspädas med förvärmd
luft, som tillföres genom en särskild kanal 25. Den
tillförda luftkvantiteten uppgår till ungefär 1 à 2
sekund-liter. Förvärmningen behöver icke vara så stor att
extra-luften erhåller samma temperatur som rökgaserna, ty
funnes icke extraluften skulle rökgaserna, vars
kvantitet är relativt liten, likväl hastigt avkylas av
rökkanalernas väggar. Då nu totala gaskvantiteten genom
tillskottet av extraluft blir flerdubblad, blir dels
temperatursänkningen på grund av väggarnas låga temperatur
mindre, enär större kvantitet måste kylas, dels minskas
gasblandningens specifika vikt avsevärt, och sålunda
säkerställes ett gott drag. I vanliga spisar är draget ofta
dåligt, särskilt sommartiden. Aga-spisen har härvidlag
den fördelen, att den brinner kontinuerligt och sålunda
håller skorstenspipan ständigt varm, varigenom
dragpålitligheten blir avsevärt större.

Stek- och bakugnen erhåller sitt värme dels från
rökkanalen på översidan, dels genom den s. k.
stekugnspal-len 30 direkt från eldröret. Dess temperatur varierar
något omkring 250°. Ugnsluckan är försedd med en
termometer, varå ugnstemperaturen bekvämt kan avläsas.
Koklådans temperatur är 90—95°. Varmvattnet håller
sig vid normal förbrukning omkring 80°.

Spisens yttre delar antaga, tack vare den lämpligt
avvägda isoleringen, en relativt låg temperatur. Sålunda är
exempelvis hällen ungefär »handvarm». Om därför
locken över kokplattorna hållas nedfällda så snart de
senare icke användas, kännes värmen från spisen icke
besvärande ens under varmaste sommardagar. Trots detta
uppvärmes ett ordinärt kök av den utstrålade värmen
till lagom temperatur även vintertid, tack vare den
kontinuerliga utstrålningen dygnet om.

Som redan är nämnt, eldas spisen med koks eller
antracit av lämplig krossning. För antracit är »krossning
nr 2» den närmast riktiga och koksens storlek bör vara
20—30 mm. Naturligtvis bör bränslet vara så rent från
skiffer och andra föroreningar som möjligt, Fördelaktigt
är även att askhalten är låg, men sintringstemperaturen
hög.

Beträffande bränsleekonomi har spisen vida
överträffat förväntningarna vid experimentens början. I trots
av att spisen brinner dygnet om. förbrukar den endast
3—3,5 kg koks under denna tidrymd, motsvarande
ungefär 1 hl på två veckor eller 26 hl per år. Efter ett
kokspris av 2: 50 kr per hl utgör totala
bränslekostnaden 65 kr per år eller ca 18 öre per dag. Som nämnt
levererar spisen emellertid erforderligt värme för kökets
uppvärmning, vilket bör krediteras matlagningskontot.
Vid nybyggnader tillkommer dessutom ofta besparingen
i anläggningskostnad för värmeledning i köket. Enär
uppvärmningen av köket genom Aga-spisen erhålles till
ungefär samma kostnad som genom vanlig värmeledning
och uppvärmning erfordras under ca % av året bör
matlagningskontot krediteras med % av 18 öre dvs 12 öre
och den egentliga matlagningskostnaden blir således 6
öre per dag eller 22 kr per år. Härtill kommer givetvis
spisens förräntning och amortering.

Även om avdrag för kökets uppvärmning försummas
blir spisens ekonomi mycket tillfredsställande.
Förut-sättes t. ex. ett hushåll på 8 personer blir kostnaden

per person och dag i detta fall 18:8 = 2,25 öre. Som
jämförelse kan nämnas att man vid elektrisk matlagning
räknar med ca 0,8 kwh per person och dag, vilket vid
ett pris av 6 öre per kwh (säkerligen det lägsta
tänkbara, om man inberäknar även fasta avgifter) motsvarar
en kostnad av 4,8 öre per person och dag. Vid 12
personers hushåll utfaller kalkylen ännu mera till
Aga-spi-sens fördel, oavsett att kökets uppvärmning icke
medräknats.

Aga-spisens skötsel inskränker sig till påfyllning av
bränsle en gång per dygn samt skakning av rosten
morgon och afton. Påfyllningen sker medelst en speciellt
konstruerad box, vilken placeras över vänstra
kokplattan, sedan locket 6 avlägsnats, och som öppnar sig i
bottnen, då handtaget nedtryckes. Bränsletillförseln sker
därigenom fullständigt dammfritt.

Arbetsbesparingen i köket är vid fullt utnyttjande
av spisen mycket betydande. Särskilt må poängteras
värdet av en rymlig koklåda med ständig och jämn
värme. Koklådan lämpar sig dessutom utmärkt för
konservering. Denna indirekta besparing är dock i
allmänhet av sådan art, att clen svårligen kan angivas i
siffror. Slutligen må framhållas den ökade hygienen och
trevnaden i köket tack vare Aga-spisens ytbehandling
och utseende i övrigt.

De vanliga rökkanalernas utföringssätt är ofta högst
otillfredsställande. I allmänhet kunna dock rökkanaler
av vanlig konstruktion användas för Aga-spisen. I
äldre hus, där kanalerna äro särskilt dåliga, kan man
säkerställa ett gott drag genom att bygga en ny kanal
2 à 3 meter upp från spisen. Det har visat sig
fördelaktigt att bekläda innersidorna av kanalen med
täckdikes-rör för att erhålla rund sektion på kanalen samt
förminskad area.

Enär driftskostnaderna för spisen redan äro så låga,
att ytterligare reduktion vid eventuellt mindre typ vore
nästan otänkbar, samt tillverkningskostnaden för en
sådan skulle ställa sig endast obetydligt lägre, tillverkas
f. n. endast en typ av spisen, vilken är avsedd för
hushåll av upp till tolv personer.

Arosmässan 1929.

Tekniska föreningens i Västerås 23: e Arosmässa ägde
rum den 16 nov. på Stadshotellets festsal under stor
tillslutning av deltagare från staden, länet och skilda delar
av landet. Regeringen representerades denna gång av
statsråden Lübeck och Lundvik.

Då föreningens ordförande, direktör J. S. Edström,
befann sig på utrikes resa, leddes förhandlingarna vid
årets Arosmässa av landshövding V. Murray. Denne
hälsade de närvarande välkomna samt överlämnade därpå
ordet till kammarrättsrådet C. Kuylenstierna, som höll
inledningsföredrag över ämnet: Skatteproblemet
ur industrins synpunkt.

Dr Kuylenstierna påvisade att, om skatterna på
aktiebolagen skulle borttagas, måste de läggas på andra och
återverkan härav kan resultera i värre tryck på
bolagens intressenter och själva bolagen tillsammans än förr.
Han trodde dock att en sänkning av industrins
beskattning är önskvärd, speciellt emedan industrin i flertalet
främmande länder, trots högre skattetryck i allmänhet
har lägre beskattning. Kommunalskatten på bolagen
torde ej kunna nämnvärt minskas och eventuell
lättnad skulle sålunda komma att hänföra sig till
statsbeskattningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:38:10 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/indunord/1929/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free