- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
419

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN

419

Möjlighet torde finnas att införa en kupongskatt
beträffande statsbeskattningen. Bolaget innehåller viss
procent^ på utdelningen, vilken inlevereras som ett
förskott på aktieägarnas skatt. Detta förskott får denne
senare avräkna från sin skatt på utdelningen. I
förhållande till aktieägare, bosatta i utlandet, skulle
kupongskatten ersätta den nuvarande inkomstskatten, vilket
skulle i hög grad befordra de svenska papperens ställning
på utländska börser.

Holdingbolagen böra behandlas helt fristående från
industribolagen. En betydlig lättnad i holdingbolagens
beskattning skulle troligen betyda ett så mycket större
antal dylika bolag här i riket, att därav följde en ökad
skatteintäkt. En reformering av den nuvarande
utskift-ningsskatten för åvägabringande av lättnad viel fusioner
synes tänkbar i ungefärlig likhet med
skattelagstiftningen i USA.

Frågan om avdrag för avskrivning på inventarier
m. m. ansåg talaren kunna lösas i mer eller mindre nära
anslutning till 1924 års skatteberednings p. m. i ämnet.
I detta sammanhang ville talaren framhålla, att även
med gällande lagstiftning större avskrivningsprocent
ofta torde kunna medges, om blott verklig utredning om
den rätta slitningsprocenten förebragtes. Dessutom ä.r
det viktigt, särskilt ur kommunalbeskattningens
synpunkt, att fastställa den riktiga omfattningen av en
förvärvskälla. Detta kan betyda stora pengar.

Till sist berörde talaren uppbördasakkunnigas
betänkande. Viel lösningen av däri avhandlade spörsmål
torelen frågan, huruvida arbetsgivarnas avdrag på
arbetslönerna av arbetarnas skatter skall medföra ökade löner,
komma att spela stor roll.

På inledningsföredraget följde en tämligen lång
debatt, som inleddes av lektor O. Ask, Malmö, vilken
lämnade en redogörelse för clen mellankommunala
prövningsnämndens arbete och en del olika typer av
besvärsmål, som kommit under dess prövning. Vidare
underströk talaren önskvärdheten av att kupongskatt
infördes samt varnade industrin för att begagna sig av
alltför stora värdeminskningsavdrag.

Professor O. Sillen, Stockholm, ansåg, att när det
gäller industrins beskattning taxeringsledamöterna, hur
rättrådiga och samvetsgranna de än äro, i många fall
sakna förmåga till rättvis bedömning. Detta är ej
underligt, då industrimännen själva ofta ha mycket svårt
att bedöma det egna företagets vinst. Från och med i
år ha ju taxeringsmyndigheterna möjlighet att tillkalla
sakkunnigt biträde, men kanske just där detta bäst
behövs har man uraktlåtit det. Därför borcle
skattemyndigheterna tvingas att anlita dylik hjälp.
Taxeringsledamö-terna. särskilt ordförandena, borcle lämnas tillfälle till
särskild utbildning för sitt uppdrag, framför allt i vad
det gäller näringslivets skatteproblem. Inom vår högsta
skattemyndighet borcle vid sidan av. den juridiska även
den ekonomiska sakkunskapen vara. företrädd. Det vore
även önskvärt, att bolagens skattefrågor finge en
enhetlig behandling inför en särskild
bolagsbeskattnings-nämnd. Beträffande värdeminskningsavdragen påpekade
talaren bl. a., att högst olika metoder tillämpas viel
bedömningen inom olika län. Större enhetlighet på detta
område är därför i hög grad av nöden.

Direktör E. Fäll;, Västerås, uppehöll sig viel bolagens
dubbelbeskattning. Då aktiekapitalet måste betraktas
som lån, borde avdrag för dess förräntning få ske,
åtminstone då utdelningsprooenten ej överstiger normal
låneränta för vanliga lån. Vidare borde
skattebetalningen bringas närmare den tidpunkt, varpå skattekravet
grundas. Om större sparsamhet iakttages i clen statliga

och kommunala hushållningen, trodde talaren att
industriens skattebörda skulle kunna lättas utan ökad skatt
på annat håll.

Ingenjör II. Liljeblod, Västerås, ansåg, att det borde
överlämnas åt bolagen själva att bestämma sina
fonderingar och avskrivningar.

Direktör L. Blume, Stockholm, anslöt sig till de två
föregående talarnas synpunkter och ansåg, att förslaget
om avdrag på arbetarnas löner för skatterna vore ett steg
i rätt riktning och bra för alla parter.

Kapten E. Nordlund, Stockholm, framhöll en del
psykologiska synpunkter på clen föreliggande frågan.
Han ansåg, att industrin borcle sätta in all kraft på
att nedbringa statens och kommunernas utgifter. Detta
vore den säkraste vägen att nå lättnad i beskattningen.

Direktör O. Wallenberg, Stockholm: Om lägre skatter
erhållas, kan industrin producera billigare varor och öka
sin omsättning. De höga. skatterna på
spekulationsvins-ter ha vållat oss ett mycket stort spratt och förorsakat
landet stora förluster. De ha sålunda bl. a. hindrat en
nyttig stabilisering av aktievärdena.

Efter ett anförande av direktör E. Berger, Halmstad,
som påvisade beskattningsfall i sydvästra Sverige,
framhöll direktör N. Winkler, Malmö, med stort eftertryck,
att dubbelbeskattningen är den farligaste skatteform vi
ha, och det är på tiden att statsmakterna säga ifrån, om
de tänka fortsätta med denna, skatteform eller ej. Om den
kommer att fortsätta, så har det säkerligen till följd, att
ett stort antal aktiebolag med fåtaliga aktieägare övergå
till formen för enkla bolag.

Till sist hade inledaren dr Kuylenstierna ordet, varvid
han bemötte en del invändningar, som gjorts mot hans
tidigare framställning.

Efter förhandlingarnas slut intogs gemensam supé.

(Väsentl. enl. TT-referatet.)

Teknisk hjälp åt sovjetindustrin.

I Sovjets industrialiseringsplan ha skapats och skapas
alltjämt industrier och öppnas produktionsområden, som
äro alldeles nya för ryskt näringsliv och rysk teknik
eller som funnits endast i rudimentär form, skriver dr
K. A. Kronegger i Wirtschaft und Technik. Det har
visat sig, att på grund av brist på erfarenhet
anläggnings-och driftkostnader blevo högre i sovjetföretagen än inom
motsvarande företag i utlandet. Likaså voro den
västeuropeiska industrins produkter kvalitativt överlägsna de
ryska fabrikernas, oaktat dessa ofta ägde den mest
moderna utrustning. Trots de mest energiska finansiella
ansträngningar och det intensivaste vetenskapliga
forskningsarbete med betjrdelsefulla praktiska resultat kunde
i många fall utlandets tekniska och ekonomiska
framgångar icke nås. Där den nationella tekniken trängde in
på nytt område visade sig de stora luckor som
världskriget och den årslånga blockaden hade rivit upp.

Först tillgreps då utvägen att genom koncessioner
draga utländskt kapital och utländsk sakkunskap till
landet. Denna plan kunde dock icke förverkligas i önskad
utsträckning. För att tillgodose den växande industrins
behov av teknisk sakkunskap inkallades utländska
tekniker och fackmän, och ett led häri är det tekniska
hjälp-fördraget.

Vanligen äro dessa tekniska hjälpfördrag blandade
fördrag, varigenom utländska firmor förplikta sig att
mot överenskommen ersättning överlåta på vissa
ekonomiska sovjetorganisationer sin tekniska erfarenhet,
sina patent, fabrikationshemligheter m. m. och under
viss tid insätta sin skolade personal i de ryska företagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free