Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
423
par av valsar kunde insättas, och vid ombyte var det
endast att lossa det ställ, som var i bruk och med hjälp
av »the traveling crane» lyfta av det begagnade och i
stället insätta det nya. Andra förbättringar med ugnar
o. dyl. hade även införts, och det sades, att alla dessa
förbättringar hade minskat den erforderliga
arbetsstyrkan för detta enda valsverk med fyrahundra man.
Plåtvalsning.
Julaftonen 1926 var den sista jag tillbragte i USA.
Rapport hade ingått från Lukens, Iron & Steel Co.,
Coatsville, PA., att ett antal stålplåtar, beställda för
en Chicagobro, voro färdiga för utskeppning den dagen.
Coatsville är en gammal stad ej långt från Philadelphia
(40 miles = 64 km), och Lukens Iron Works grundlades
där 1810. År 1820 valsades där den första
ångpanneplåten i USA. Den var 44 tum bred och forslades på
landsväg till Philadelphia. År 1890 byggdes ett valsverk
o
Gustaf A. Åkerlind,
för plåt 132 tum bred och 1902 ett för plåt 140 tum
bred. År 1916 börjades konstruktionen av valsverk med
204 tum långa valsar för plåt 190 tum bred (15 ft 10
tum). Från en av Lukens broschyrer hämtas följande.
Denna plåt är 52 tum bredare än som kan tillverkas av
någon annan i USA, 36 tum bredare än den som kan
tillverkas i England och 26 tum bredare än den plåt,
som kunde tillverkas i Witkowitz, Ungern, det förut
största valsverket. Gavlar för marinångpannor göras nu
utan skarv och likaså eldstadsplåten för de
jättelokomotiv, som nu byggas. Svårigheter i järnvägstransport
förekommer och i vissa fall användas särskilt konstruerade
vagnar. Då ritningarna till La Salle Str.-bron
utarbetades, befanns det att den beräknade bredden av vissa
plåtar översteg den bredd, som kunde valsas i Pittsburgh,
och därför erhöll Lukens denna beställning. Den vanliga
inspektionen försiggick och sedan sträck- och
böjningsproven utförts, hade jag eftermiddagen ledig. Det stora
valsverket var igång och jag tillbragte ett par timmar
där. För att stödja de arbetande kokillhärdade
gjutjärnsvalsarna, 34 tum i diameter, äro stålvalsar, 50 tum
i diameter, placerade över den övre gjutjärnsvalsen och
under den undre. De båda paren äro så förbundna, att
under gång periferihastigheten av de båda valsarna äro
lika. En väldig »reversing» ångmaskin gav kraften. En
bokhållare har numret på alla göt, som skola valsas.
Där kommer ett, vidglödande som alla de andra.
Bokhållaren ser i sin bok och talar om att det väger 50 000
skålpund, 25 ton. Det skjutes mellan valsparen och
allting darrar. Fram och åter går det några gånger, och så
tar en man en skyffel full med koksalt och med en
konstig sväng sprider han den i ett kast jämnt över den
glödande ytan. Under rök och damm går plåten mellan
valsarna, och då brakar en salva lös såsom från ett
regemente soldater och emellanåt en knall som ett
kanonskott. Detta upprepas för varje »pass», då plåten
närmar sig det bestämda måttet, detta för att erhålla en
ren yta. Inom den mekaniska industrin tror jag det icke
finnes en mera impressiv och storartad syn än detta
valsverk under arbete. Att på nära håll och efter mörkrets
inbrott betrakta »blåsningen» av en femtio ton
bessemer-ugn är också en upplevelse, som ej lätt glömmes, men
för min del kvarstår minnet av vad jag såg julaftonen
1926 såsom det mest storartade jag någonsin sett.
Några immigrationssgnpunkter.
Må det tillåtas mig att något diskutera den svenska
emigrationsfrågan. Då jag lämnade Sverige år 1887,
var det vanligt att beklaga emigrationen såsom något ont
och att Sverige skulle ha vunnit på, om den icke ägt
rum. Om man tar ett fall sådant som mitt eget, är det
ju tydligt, att kostnaden för min utbildning var
bortkastad, då jag for från Sverige, och att det land, som kunde
utnyttja min arbetsförmåga, gjorde en motsvarande
vinst, men å andra sidan: om jag stannat kvar, hade
jag ju endast trängts med andra i liknande ställning med
utsikten till ett knappt levebröd. Hava icke de
tusenden, som lämnat Sverige, varit i ungefär samma
belägenhet? Och äro icke förhållandena fortfarande ungefär
desamma, om också i mindre skala? Arbetskraften söker
sig dit, där den möter användning och inga nationella
gränser kan hindra denna tendens.
Vad säger man om emigrationen till USA? Då jag
kom över dit, talades det icke ens om den saken. Här är
rum för alla, sades det, och det hela var en storartad och
vinstgivande affär för alla ångbåtslinjer, järnvägar och
land försäljare.
År 1880 var antalet immigranter, registrerade för det
året, 457 257. För året 1905 var antalet 1 026 499, och
nu började man anställa betraktelser över, hur det skulle
bli, om denna folkökning fortsatte, i synnerhet som
kvaliteten av de invandrande högst väsentligt försämrats.
För åren 1906—1907, 1910, 1913—1914 uppgick
immigranternas antal till över en miljon och det sistnämnda
året var siffran 1 218 480, rekordet. Under hela clenna
period diskuterades immigrantproblemet livligt av de
två stora grupperna, kapital och arbete. Arbetarna
funno, att då de sökte få högre avlöning, omöjliggjordes
detta av immigranterna, och kapitalisterna försummade
naturligtvis icke att draga fördel av denna situation.
Ett av de senares starka argument var, som jag hörde
en allmänt känd vältalare uttrycka sig på ett offentligt
möte, att statistiken hade visat, att varje immigrant
representerade ett värde till USA av 10 000 dollars, vilken
siffra ej kunnat bevisas vara oriktig, och, tillade talaren,
»that is what impoverishes Europé and makes United
States rich» (det är detta, som utarmar Europa och gör
Förenta staterna rikt).
■Efter världskrigets utbrott fick man känna att man
var utlänning, och då USA ingick i kriget, blev det
mycket svårt om man icke tillhörde den »rätta» sidan
eller kunde hypnotiseras lik den stora massan. Att tys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
