Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försoningens betydelse 16 7
tillfredsställelse, om ej i deras ställe en försonare träder,
i vilkens blod Gud på en gång kan vinna upprättelse. 2 :o)
Om nu Guds rätt färdighets kränkning genom vår synd
gjorde en försoning nödvändig för honom, därest han
skulle "kunna inlåta sig med syndaren i någon verklig
kärleksgemenskap" — då frågas först: Huru kunde han
då utan föregående försoning inlåta sig ända därhän i
kärlek med den fallna mänskligheten, att han för henne
gav sin enfödde Son ut? Och för det andra: Var ock icke
Sonen delaktig av den där rättfärdigheten, som genom vår
synd kränktes? Och efter han är ett med Fadern och är
Gud, huru kunde då han "inlåta sig med syndaren", utan
att genom en annan försonare få upprättelse för sin
kränkta rättfärdighet? Det torde vara en omedelbar känsla
av detta, som drivit de påviska till att sätta helgonen
såsom försonare mellan sig och Kristus. Eller skola vi säga:
Kristus var ej delaktig av den rätt färdigheten? Men huru
går det då med väsensenheten? Eller skola vi säga:
Kristus var kärleken, Fadern var rättfärdigheten? Men
huru går det då med Frälsarens ord: Den mig ser, han
ser Fadern, och Johannes ord: Gud är kärleken? Eller
vad skola vi säga? Vi veta, att många skola säga: "Där
ser man, huru det går, när man låter förnuftet blanda sig
i andliga ting. Sådana frågor få vi lämna åt Gud." Men
vem har sagt, att Gud vill taga emot ansvaret för
följderna av en lära, som teologien uppsatt alldeles på sidan
om hans ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
