Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi översteprästerliga förbön - Andra betraktelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristi överste prästerliga förbön 26 9
vad det är att bliva ett, det se vi av Apg. 4:32, där det
heter: / Ä^/a församlingen, ^ow trodde, var ett hjärta och
en själ. Och vad vikt som ligger på en sådan kärlekens
enhet, kunna vi se av många ställen i Skriften. Så säger
Paulus i 1 Kor. 13: Om jag talade med människors och
änglars tungor och hade icke kärleken, så vore jag en
ljudande malm eller en klingande bjällra. Och om jag kunde
profetera och visste all hemlighet och allt förstånd och
hade all tro, så att jag försatte berg, och hade icke
kärleken, så vore jag intet. Och nästan hela Johannes första
epistel handlar om intet annat än kärleken. Så säger han
t. ex. i 3 :10: Därpå känner man, vilka Guds barn och vilka
djävulens barn äro: var och en som icke gör rätt, han är
icke av Gud och den, som icke älskar sin broder. Och åter
v. 14: Vi veta, att vi äro förda från döden till livet, ty
vi älska bröderna; den som icke älskar brodern, han bliver
i döden. Och åter 4:8: Den som icke älskar, han känner
icke Gud, ty Gud är kärleken.
26. O, att vi kunde låta våra hjärtan en gång rätt
all-varligen träffas av sådana ord! Men vem har tårar nog
till att begråta det gruvliga missförhållande, som i detta
stycke äger rum bland dem, vilka dock vilja på samma väg
komma till samma hem! Kiv, nit, trätor, tvedräkt, parti,
inbördes suckande, baktal, skvaller — ja vem kan
uppräkna alla dessa giftiga pilar och glödande skott, som
djävulen inskjuter i Guds hus för att förstöra det! Och då
skulle där råda ett hjärta och en själ, där skulle man se
endast sådant folk, som vore sysselsatt med att bära
varandras bördor, två varandras fötter, förmana, trösta,
upprätta, bedja, fröjdas, gråta den ene för den andre och med
den andre. O, Herre Gud, var finner man väl sådant ? Var
15. — I ingen annan är frälsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
