- Project Runeberg -  I ingen annan är frälsning /
261

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi översteprästerliga förbön - Fjärde betraktelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kristi överste prästerliga förbön 26 9

såsom en av den lovsjungande skaran, som står omkring
Lammets tron, men när jag ser, att min Herre Kristus
vill så hava det, ja att han vill räkna min salighet såsom
sin ganska stora lön, då är det icke skäl, att jag sätter
mig emot sådan hans vilja utan fastmer beder flitigt: Ske
din vilja, samt allena följer med och låter det bliva så,
som han önskar. Att jag är ovärdig, att jag syndat och
ännu syndar i mångahanda måtto dagligen, det är allt så
sant, att om jag vill se på mig själv, så förestode mig
intet annat än förtvivlan och evig död. Men när Herren
lika fullt vill, att jag skall vara hans brud samt såsom
sådan vara, där han är, och se hans härlighet, ho är då
jag, att jag skulle säga nej därtill och i stället giva mig
åt djävulen? Bort det! Anfäkta mig på tusen sinom tusen
sätt — det skall djävulen få göra, ty det kan jag icke
förhindra, så länge Herren tillstäder det, men min själ vill
Jesus hava, och den skall han även få. När därför Herren
träder inför sin Fader och säger: "Jag vill, att där jag
är, där skola de ock vara med mig, som du mig givit
haver", så vill jag skynda efter och säga: "Ja, käre Fader,
det vill även jag, så syndig och usel jag än är". Se det
skall då behaga honom väl, så att han visserligen skall
svara: "Ja, kom då du, mitt välsignade barn, och säg ock
de andra, att jag har rum även för dem."

10. "Därför", säger Luther, "borde vi låta detta språk
vara vår huvudkudde och dunbolster för våra själar och
med glatt hjärta därpå fara hädan, när den kära stunden
är inne, att vi, befriade och undantagna från synd och
all olycka, jämväl från världens och djävulens våld, skola
föras till den eviga friden och glädjen." O varför skulle
vi då icke hava tålamod den korta stund, som vi vandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:58:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inganf/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free