- Project Runeberg -  I ingen annan är frälsning /
262

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi översteprästerliga förbön - Fjärde betraktelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

262 ioo I ingen annan är frälsning

här i jämmerdalen? Det är ju en skam, att vi med ett
sådant hopp för ögonen skola låta oss bekymras av de allra
minsta saker och omsorger, som tillhöra detta livet. Se
blott, om vi icke för tillfället veta, vadan vi skola få
kläder och föda för morgondagen, strax kunna vi vara så
fulla av oro och bekymmer, att det ser ut, som sökte vi
vår del och lott i denna världen. Och vill världen icke
rosa och berömma vår kristendom utan ler och pekar finger
däråt, strax kunna vi falla uti sådan fruktan och försynda
oss genom världslikställighet så, att vi bliva riktiga
skamfläckar för det kristna namnet. Här vill den ena foten
fastna, där den andra, ändock vi alltid skulle vara, såsom
de där hasta till vägs, alltjämt förgätande det, som till
rygga är, och sträckande oss efter det, som frammantill
är, efter det vissa och fasta hoppet att få vara där, varest
vår Jesus är, samt se hans härlighet.

ii. Äro vi efter en längre bortovaro stadda på resa till
ett jordiskt hem, där något ljuvt och glatt väntar oss, då
bekymra vi oss icke över de dåliga vägarna eller det dåliga
åkdonet, falla icke heller i frestelse att dröja flera dagar
på gästgivaregårdarna. Nej, då gäller det att skynda, och
alltid går det lätt att fördraga, att man blir litet skakad på
vägen, när hjärtat förut är hemma på det ställe, dit man
ämnar sig. Men så bör det ju ännu mer vara i andlig
måtto, ty för dem, som tro, är denna världen ett
främmande land, såsom Herren säger: De äro icke av världen.
Ja ännu mer: världen är för dem ett fiendeland, där
otaliga snaror ligga i deras väg och otaliga fiender lura på
dem för att fördärva deras själar. Och då duger det icke
att dröja eller låta hjärtat vila sig vid något, som tillhör
denna världen, utan ila och jaga, såsom när det står för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:58:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inganf/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free