- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
61

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anvisningar för användning av de matematiska tabellerna

rekt ur tabellen, n, som kan vara positivt
eller negativt, kallas för karakteristiskari.
Summan av mantissa och karakteristika
utgör logaritmen.

Ex. 9: Beräkna log 37,3. 37,3 = 3,73 • 101.
Mantissan = log 3,73 = 0,571 7
Karakteristikan = 1

log 37,3=1,571 7

Ex. 10: Beräkna log 0,00854. 0,00854 = 8,54-10~3
Mantissan = log 8,54 = 0,931 5
Karakteristikan = —3

log 0,008 54 = 0,931 5 —3

Logaritmer med negativ karakteristika
böra i de flesta räkningar bibehållas på
sådan form, som ex. 10 anger. Det är då
lättare att bestämma det tal, som hör till
logaritmen.

Bestämning av det tal, som hör till logaritm.
Logaritmen skrives som summan av man*
tissa och karakteristika, varefter man i
tab. 1: 11 slår upp det tal, som mantissan
bestämmer. Sedan erhålles antalet nollor
i talet (ev. decimalkommats plats) ur
karakteristikan.

Ex. 11: Beräkna x, då log x= 3,7195.
Mantissan = 0,719 5, motsvarande tal = 5,242
Karakteristikan = 3
x = 5 242

Ex. 12: Beräkna x, då logx = 0,ii4 8—4.
Mantissan = 0,114s, motsvarande tal=l,303.
Karakteristikan = —4
x=0,ooo 130 3

Användning av logaritmer för numeriska
beräkningar. Man använder sig av logaritm
mer för att utföra multiplikationer, divi=
sionev, potensupphöjningar (och rotutdrag=
ningar). Härvid övergår man från talen till

deras logaritmer, varvid multiplikation
övergår till addition och division till sub*
traktion av logaritmerna. Potensupphöj*
ning övergår till multiplikation av loga*
ritmen med exponenten. För att få resul*
tåtet går man sedan tillbaka från lögas
ritm till tal. Ex. 13—17 visa lämplig upp*
ställning.

Beräkning av produkter.
Formel: log afe = log a + log b.

Ex. 13: Beräkna 312,4*71,93.

log 312,4
log 71,93

2,494 7
1,856 9

4,3516

= 22 470
log 22 470

Beräkning av kvoter.
Formel: log -y = log a—log b.
Ex. 14: Beräkna 114,6 :0,oi644.

log 114,6
— log 0,016 44

2,059 2
—0,215 9 + 2

1,843 3 + 2
3,843 3

= 6 971

log 6 971

Multiplikation och division.

15,31 • 5,27 • 0,293 3

Ex. 15: Beräkna

765 • 0,ooi 163 • 8,112 ’

log 15,31 1,185 0 2,883 7
log 5,27 0,721 8 0,065 6
log 0,2933 0,467 3- -1 0,909 1
1,374 1 0,858 4
1,374 1
0,858 4
0,515 7

log 765
log 0,001 163
log 8,112

log 3,279

Resultat: 3,279
Potensupphöjning.

Formel: logaö=6 log a (a>0).

ALLMÄNNA DELEN

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free