Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANIK
Fig. 10/9.
Snurror
Vid beräkning av snurrors rörelse är
det lämpligt att använda lagen om rörelse?
mängdernas moment
= c j^yVx» dm
eller =
är de yttre krafternas moment och Tß
är rörelsemängdsmomentet.
Ex.: En tung symmetrisk snurra med mas?
san m och tröghetsmomentet mk2 är un?
derstödd i en punkt på symmetriaxeln på
avståndet h från tygndpunkten. Tyngd?
kraftens vridande moment är
M = cmg h sin a
Snurran roterar snabbt kring sin axel med
vinkelhastigheten Rörelsemängdsmo?
mentet är approximativt
P = mk2u>a
och dess riktning är approximativt lika
med pilen i fig. 10/9.
Lagen om rörelsemängdernas moment
kommer att medföra att pilspetsen vand?
rar runt i en horisontell cirkel med vin?
kelhastigheten oov. Härvid gäller
M - cmg h sin a = cmk2<»aoov sin a
eller gh = k2a>a<ov
På ovanstående s. k. precessionsrörelse
kommer i verkligheten att överlagra sig
en rörelse, som benämnes nutation eller
pseudoreguljär precession. Pilspetsen kom?
mer att beskriva en bana enligt fig. 10/10.
Stöt
Vid stöt mellan fasta kroppar uppstår
på kort tid en stor hastighetsändring hos
kropparna. Man brukar uppdela stöten i
tre förlopp: rörelsen före stöten, stötför=
loppet och rörelsen efter stöten. Vid be?
räkning av själva stötförloppet kan man
i regel bortse från andra yttre krafter än
stötkraften.
Stötnormal eller stötlinje kallas normalen
mot beröringsytan. Då beröringsytan i
regel har en viss utsträckning, är defini?
tionen ej exakt, men den är dock i regel
tillräckligt noggrann för det praktiska be?
hovet. Stöten är central, om de båda krop?
parnas tyngdpunkter ligger på stötnor?
målen. I motsatt fall är stöten excentrisk.
Stöten kallas rak, om skillnaden mellan
kropparnas hastighetsvektorer vid stöt?
stället omedelbart före stöten har stöt?
normalens riktning.
För stötförloppets beräkning användes
lagen för rörelsemängden och lagen för
rörelsemängdernas moment.
Som mått på stöten tjänar stötimpulsen
f$-dt
Integrationen skall utsträckas över den
tid, som stöten varar.
276
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
