Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK STRÖMNINGSLÄRA
vätskans täthet är £> (av dimensionen
kg/dm3 och æ specifika vikten t\ Q/y~
= l,oooo28, se s. 435). Tryckenergin blir
således i A mgpjQ och i B mgp2/Q. Rörel*
seenergin i A är mvf/2 och i B mv22/.
Summan av läges*, tryck* och rörelse*
energin i A resp. B utgör den totala ener*
gimängden i sektionen. Då strömningen
antagits ske utan förluster, måste dessa
energimängder vara lika:
= mgh2+
mgp2 , mv22
mv,
2 =mg(ftt—h2) + mg^
Pi
2
(1)
Ei
q
(la)
ökningen av rörelseenergin är lika med
minskningen av den potentiella energin.
Genom division med mg i (1) erhålles
Denna ekvation innehåller icke energi*
termer. Första termen i varje led betyder
höjden över en viss nivå, andra termen
tryckhöjd och tredje hastighetshöjd.
Tryckhöjd är tryckkraften p mätt i vätske*
pelare dvs. pjQ resp. p2/Q.
Hastighetshöjd är en mot en viss hastig*
het svarande vätskehöjd. Om i fig. 1/1
hastigheten är given, beräknas h = v2/2g
och kan anses vara rörelseenergin omräk*
nad i lägesenergi, dvs. h är den höjd, till
vilken vätskan genom sin hastighet kan
lyfta sig själv.
Strömmande vätskemängd
En vätskemängd förflyttar sig i ett rör
(fig. 1/3 )sträckan v (m) på 1 sekund.
Är rörets sektionsyta F (m2), blir voly*
men av den streckade ytan i figuren F • v
(m3), som passerar genom röret på 1 se*
kund. Den framströmmande vätskemäng*
den Q = Fv (m3/s).
Fig. 1/3.
I det genom fig. 1/2 åskådliggjorda
exemplet passerar genom sektionen A en
vätskemängd och genom B F2v2.
ü E- Fi v2
FlVl = F2v2
L i vi
Mätning, se Allmänna tekniska mätningar,
s. 438 och 440.
Strömningsformer. Reynolds tal
Laminär och turbolent strömning. I ström*
mande vätska beskriver varje vätskepar*
tikel1 en viss bana eller strömningslinje.
Fig. 1/4 visar en strömningsbild, där lin*
jerna äro parallella, s. k. laminär ström*
ning. Vid större hastigheter för samma
medium bli partiklarnas banor icke längre
parallella (fig. 1/5). Strömningen benäm*
nes då turbolent.
Reynolds tal. Skillnaden mellan dessa
strömningsformer påvisades först av Os*
börne Reynold (1883) genom praktiska
försök med inledning av en färgad vätske*
stråle i ett rör med absolut stillastående
vatten. Det avgörande för uppkomsten av
laminär eller turbolent strömning, fann
han vara värdet på ett tal Re, som bestäm*
mes ur Re — v-d/vt där v är strömnings*
hastigheten, d diametern på röret och v en
materialkonstant, den s. k. kinematiska
Fig. 1/4. Laminär strömning.
Fig. 1/5. Turbolent strömning.
1 Jfr »En punkts rörelse» s. 253 och »Partikelns kinetik» s. 260.
282
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
