Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömmande vätskor
viskositeten, vars värde bestämmes experi*
mentellt. (Jfr s. 284 och Allmänna tekniska
mätningar, kap. 12.)
Om värdet Re, som kallas reynolds tal,
är <2 320, blir strömningen laminär och
stabil. Stores strömningen, återgår den till
laminär, så fort störningen upphört. För
Re~>2 320 blir den i regel turbolent. Där*
för kallas Re = 2 320 det kritiska värdet.
Under vissa förutsättningar kan dock
laminär strömning fortgå för större vär*
den, t. o. m. vid hastigheter, som ge Re =
= 30 000 men strömningen övergår vid
minsta störning till turbolent.
En-, två- och tredimensionell strömning.
Om strömningstillståndet, t. ex. vid ström*
ning i ett rör, förändrar sig huvudsakligen
längs en linje, medan det vinkelrätt mot
denna är väsentligt oföränderligt, säges
strömningen ha linjärt (endimensionellt)
förlopp. Sker förändringen i strömnings*
tillståndet ytformigt, t. ex. vid strömning
över en cylindrisk kropp, är strömningen
tvådimensionell.
Den allmännaste strömningen har rymd*
karaktär och är tredimensionell.
Virvelrörelser. För en liten sfärisk vätskei
massa (se not s. 282), som vrider sig om*
kring sin medelpunkt, kallas vinkelhastig*
hetens medelvärde vridningshastighet och
betecknas q med komponenterna (fig. 1/6):
qx~ 2 \ dy dz I qy 2 \dz dx)
2 \ dx dy I
Rotation, (dubbla vridningen) Qrot = 2q
Fig. 1/6. Vridningshast. komponenter.
Fig. 1/7 Sambandet rotation — vridning.
Fig. 1/7 visar ett vätskeskikt med ytan
A, som begränsas av linjen s och i en
punkt på denna har hastigheten
vs = v eos a
Integration över hela begränsningslin*
jens längd ger f v • eos a • ds, vilket uttryc*
ker cirkulationen och är lika med rota*
tionen kring en vinkelrät axel genom ett
ytelement dA, integrerad över hela ytan A:
f*r otd®
Vrider sig en del av vätskan i en cirkel*
bana med radien r och hastigheten så
är cirkulationen C = 2r-f-r® och därmed
vrot = 2rJtrco/r2n = 2co
Är i något område rörelsen utan vrid*
ning, dvs. 9^ = 0, kan varje punkt där
givas ett värde V med komponenterna:
_dV _dV = dV
v*~ dx vy~ dy dz
V kallas hastighetens potential. (Definition
och sambandet mellan kraft och potential,
se Mekanik, s. 264.)
Strömningslinjer, vars tangent i varje
punkt har samma riktning som vridnings*
axeln hos en vridande vätskemassa, kallas
virvellinjer. Den vridande vätskemassan
kallas (virvel)kärna i motsats till den om*
givande icke vridande delen av ström*
ningen, vilken benämnes (virvel)/å’/f. En
virvelkärna består alltid av samma vätske*
partiklar även om den förflyttar sig eller
ändrar form! Cirkulationen kring kärnan
är oföränderlig utefter dess hela längd.
Om kärnan i ett virvelfält är linjärt, er*
hålles en s. k. potentiell virvel enligt fig.
1/8 (tvådimensionell).
ALLMÄNNA DELEN
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
