Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strömmande vätskor
blir stötförlusten störst och hf = vJ2g, dvs.
totala rörelseenergin förloras.
Konstruktivt kan man minska stötför*
lusten med upp till 20 % genom en s. k.
diffusör enligt fig. 1/11.
Om övergången sker från större till
mindre rörsektion enligt fig. 1/12 kontra*
heras vätskan. Vätsekestrålen får därige*
nom mindre sektionsyta (fk) än röret (/).
Kvoten fk/f kallas kontraktionskoefficient
och betecknas ß. Vätskestrålens hastighet
vk>v2; fk-vk = f’v2 (jfr s. 289) och efter
»i-s \r~y-
T-1 (&0
substitution vk = v2/ß. Enligt (6) erhålles
1 /v, \2 vi 11
2 g \ß
Stötförluster av liknande karaktär föror
sakas även av ventiler o. d., som äro in
satta i ledningen. I praktiken anger man
ofta förlusten, ehuru oegentligt, i ekviva
lent rörlängd, dvs. det antal meter rak
rörledning av samma dimenison, som ger
motsvarande förlusthöjd.
Motstånd i knän och krökar. Fig. 1/14 vi*
sar huvudtypen för knä resp. krök. För*
Fig. 1/13. Nomogram för bestämmande av motstånd vid olika koefficienter.
ALLMÄNNA DELEN
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
