Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömmande gaser - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK STRÖMNINGSLÄRA
Fig. 1/18. Utströmning i luft.
Cirkulära öppningar. För skarpkantad öpp*
ning är för vatten <" = 0,63—0,6i och för
öppning i tjock vägg med avrundade kan?
ter ^>0,63. (Jfr fig. 1/9.)
För att erhålla gynnsammare värden på
fi användes s. k. ansatsrör enligt fig. 1/17.
Icke cirkulära öppningar. Genom öpnings?
ytan F i fig 1/18 med bredden y på djupet
h under vätskeytan är utströmningen i luft
Q=^.fyVh.dh (11)
(Ila)
Utströmning i vätska (fig. 1/19)
Q = fiFX’2gAH (11b)
Om utströmningen sker delvis i luft och
delvis i vätska beräknas varje del för sig
enligt ekvationerna (11) och 11b).
Rektangulär öppning: y kontinuerligt = b
2 * VSU’/^’/.) (12)
[-ß-F-]
{+ß-
F+} =
3 sin v
sin y>
(12a)
Fig. 1/20. Utströmningsöppningens övre
kant ligger över fria vätskenivån.
Dubuats formel (fig. 1/20): ht = 0;y = 90a
Q = ^ubh2V2gh,
(12b)
Fig. 1/19. Utströmning i vätska.
Trapetsformig öppning med de parallella
sidorna horisontella och längder blresp.b2\
Q = y5l*hj2gh2 (2fc1 + 3fc2) (12c)
Mätningar, se Allmänna tekniska mätningar,
kap. 6, s. 438.
Kap. 2. Strömmande gaser (luft)
Strömningsformer
Hastigheten lägre än ljudets. Om ström?
ningshastigheten vid ett stationärt ström?
ningsförlopp håller sig under ljudets has?
tighet (v<u för ifrågavarande gas), råder
för det praktiska behovet godtagbar över?
ensstämmelse med de strömningsformer
för vätskor, som behandlats i föregående
kapitel, s. 282—284.
Redan vid v^u kan dock avvikande
strömningsförlopp uppstå genom tryck?
och temperaturbetingad variation av me?
diets tillstånd. Detta behandlas speciellt
nedan.
Strömningshastigheter högre än ljudets ge
strömningen ett avsevärt förändrat för?
lopp. Om t. ex. en strömning med hastig?
heten v>u möter ett punktformigt mot?
stånd (fig. 2/1) gör sig detta motstånd
gällande endast inom en sektor MPM
med medelpunktsvinkeln 2a. Utanför detta
290
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
