Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialens hållfasthetsegenskaper
stora drag* och tryckpåkänningar är
utmattningsgränsen den största spän*
ningsamplitud ±øfl, som ett material
kan uthärda ett praktiskt taget obe*
gränsat antal gånger. Vid spännings*
växlingar mellan godtyckliga gränser
angives även mittspänningen o
10. Hårdhetstal, H kgf/mm2, är ett tal an*
givande ett materials ythårdhet i viss
vid varje särskild provningsmetod an*
vänd skala.
a) Brinellhårdhet, HB, är vid kulprov
enligt Brinell belastningen dividerad
med det uppkomna kulintryckets ka*
lottyta. Kulans material och diameter
samt provtiden böra angivas.
b) Vickershårdhet, Hy. Uppgift om
Hv kräver även uppgift om beläst*
ningens storlek, vilken angives som
index, t. ex. HV10 vid 10 kgf beläst*
ning.
c) Rockwellhårdhet (rockwelltal) HRBf
Hrc är det vid provning med rockwell*
apparat med stålkula vid mjukare ma*
terial (skala B) eller med diamantkon
med rundad spets vid hårda material
(skala C) å vederbörande skala av*
lästa hårdhetstalet.
Formändringsgränser och brottarbete
1. Tänjbarhet (förlängning), <5 %, är vid
dragprov provstavens töjning mätt efter
brottet på viss mätlängd fördelad möj*
ligast symmetrisk kring brottstället.
Tänjbarheten anges i procent på den
ursprungliga mätlängden.
2. Maximitöjning (Maximitänjbarhet, <5ß %)
är den töjning som uppträder vid kon*
traktions* eller brottstället.
3. Kontraktion, y %, är vid dragprov för*
hållandet mellan den största förminsk*
ningen av provstavens tväryta i eller
intill brottstället och den ursprungliga
tvärytan.
4. Slagseghet (spec. slagarbete), a kgfm/cm2,
G"
Fig. 2/1. Töjningsdiagram för mjukt stål.
är det arbete som erfordras för att hos
en provstav med inskärning framkalla
brott med ett slag, dividerad med prov*
stavens tväryta vid inskärningsstället.
Det samband som råder emellan spän*
ningen, o kgf/mm2, och töjningen, vid ett
dragprov åskådliggöres genom ett spän*
nings*töjningsdiagram. Fig. 2/1 visar dia*
grammets allmänna utseende för mjukt stål.
Så länge spänningarna ligga under pro=
portionalitetsgränsen op är spänningen
proportionell mot töjningen. Kurvan för*
löper då rätlinjigt. Lutningen anger elasti*
citetsmodulen. Då belastningen ytterligare
ökas, uppnås materialets övre sträckgräns,
aSö, och ett spänningsfall till materialets
undre sträckgräns, <*Su, inträder. De första
flytlinjerna börja uppträda och flytningen
utbreder sig så småningom över stavens
hela längd. Under flytningen uppstår en
kvarblivande förlängning av staven med
samtidigt likformigt minskad sektion. På
grund av flytningen inträder en kallbear*
betning av materialet. Spänningen stiger
åter och når slutligen ett maximivärde, aE,
brottgränsen. En lokal insnörning av sek*
tionen uppstår, vilken hastigt leder till
brott. Materialets hållfasthetsvärden räk*
nas alltid på ursprunglig area med undan*
tag av den absoluta brottgränsen, som räk*
nas på brottarean.
För många ämnen t. ex. stål, koppar,
aluminium och trä gäller Hookes lag om
proportionalitet mellan spänningar och
töjningar approximativt så länge spän*
ningarna ej äro alltför höga. Vid stål kan
ALLMÄNNA DELEN
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
