- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
312

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÅLLFASTHETSLÄRA

Fig. 2/4. Hållfastheten vid tredimensionella spänningstillstånd, enligt försök av Ros,
Eichinger, Karman, Böker.

största och minsta huvudspänningen crt
och o3 (ö1>ö2>a3).

Detta framställningssätt användes av
Kunze. I fig. 2/4 återges de härvid erhållna
brottkurvorna för olika material, varvid
som enhet för spänningarna valts materia*
lets tryckhållfasthet. 45° »riktningarna i
första och tredje kvadranterna motsvara
hållfastheten vid allsidig dragning resp.
tryck, i andra kvadranten skjuvhållfast*
heten. Av figuren framgår, att materialens
hållfasthet vid allsidigt tryck är obegrän*
sad. Detta synes gälla så länge ingen ut*
präglad anisotropi föreligger (däremot ej
för t. ex. trä).

Sträckgräns- och
brottgränsför-höjningar

Vid uppställandet av de i det föregående
använda brotthypoteserna har man all*
mänt utgått ifrån, att spänningstillståndet
i den mest ansträngda punkten är avgö*

rande för hållfastheten. Utvecklingen lutar
alltmer mot att detta antagande ej tillfullo
motsvarar verkligheten. Inträdandet av
plastisk flytning i material sker alltid
mer eller mindre skiktvis. Vid olika spän*
ningstillstånd har man iakttagit, att vid
material med utpräglad övre och undre
sträckgräns de första flytlinjerna uppträda
plötsligt och härvid med en gång tränga
in till ett visst djup i materialet. På grund
av flytningens språngvisa karaktär kan ej
spänningstillståndet i en enda punkt vara
avgörande för dess uppträdande, utan även
tillståndet i den närmaste omgivningen.
Vid sega material uppstår därför alltid en
sträckgränsförhöjning, som är desto större
ju mer koncentrerad belastningen är.

Weibull tolkar den vid många material
påvisade ökade brotthållfastheten vid kon*
centrerade belastningsfall såsom en inver*
kan av spridningen i materialets hållfast*
hetsegenskaper, varigenom brotthållfast*
heten blir beroende av den ansträngda
volymens storlek.

312

INGENJÖRSHANDBOKEN I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free