Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statiskt obestämbara konstruktioner — Arbetsekvationer
stämma varje knutpunkts jämvikt genom
två oberoende projektionsekvationer. To*
talt kan man sålunda uppställa 2k jäm*
viktsvillkor, av vilka dock tre erfordras för
fackverkets yttre jämvikt.
Graden av inre statisk obestämbarhet
(n() är sålunda vid geometriskt stabila
plana fackverk
n^ = 3 + s—(3)
Vid rymdfackverk bestämmas knutpunkt
ternas jämvikt av 3k jämviktsvillkor, av
vilka dock sex erfordras för fackverkets
yttre jämvikt. Graden av inre statisk obe*
stämbarhet är då vid rymdfackverk
n.=6+s—(4)
Vid ramkonstruktioner förekomma böj*
styva hörn. I ett böjstyvt hörn mellan två
stänger upphäves vid ett plant kraftsystem
en, vid rymdkraftsystem tre frihetsgrader.
Vid balks: eller ramkonstruktioner med?
räknas såsom knutpunkter alla förbindelse*
punkter mellan ingående stänger eller fria
balkändar oberoende av om förbindelse*
punkterna äro ledade knutpunkter eller
böjstyva hörn.
Varje upphävd frihetsgrad i ett böjstyvt
hörn betraktas såsom en stång.
Den totala graden av statisk obestämd*
het är under detta antagande
n = ny+ni-\s + r+3l+6i-3k (5)
vid två* resp. tredimensionellt fack* eller
ramverk.
Vid parallella rymdkraftsystem kan en
parallell rörelse vinkelrätt mot kraftrikt*
ningen eller en vridning kring en linje
parallell med kraftriktningen icke tänkas
uppstå. Antalet möjliga frihetsgrader har
sålunda minskats med tre, varför graden av
statisk obestämdhet även minskar med tre.
Graden av statisk obestämbarhet kan
reduceras vid symmetriska eller antisym=
metriska belastningsfall. Ett symmetriskt
belastningsfall föreligger, om ett symmetri*
plan till en balkkonstruktion samtidigt är
ett symmetriplan till belastningen. Kraf*
terna på den ena sidan av symmetriplanet
utgöra spegelbilden av krafterna på den
andra sidan. Vid ett antisymmetriskt be*
lastningsfall finnes även ett symmetriplan
till konstruktionen, men krafterna på ena
sidan av detta plan utgöra spegelbilden
till krafterna på den motsatta sidan med
ombytt riktning.
Följande symmetrivillkor gälla vid dub*
belsymmetrisk balksektion.
1. Om en plan balkkonstruktion eller ram
påverkas av yttre krafter, som verka i
balkkonstruktionens plan, och om skev
böjning icke uppträder, uppväckas inre
krafter eller kraftpar, som ligga i balk*
konstruktionens plan. De inre momen*
tens verkningslinje äro således vinkel*
räta mot detta plan. Något vridande mo*
ment uppträder inte. Satsen gäller, om
sektionens ena tyngdpunkts*huvudtrög*
hetsaxel ligger i krafternas plan. Ett
plant kraftsystem är rådande.
2. Om alla yttre krafter äro vinkelräta
mot en plan balkkonstruktion eller ram,
är kraftsystemet transversella Ingen skev
böjning uppstår, om den ena av tvär*
sektionens huvudtröghetsaxlar alltid
ligger i tvärsektionernas tyngdpunkts*
plan. I det inre uppstår endast träns*
versella kraftsystem dvs. tvärkrafter
och momentet, vilkas verkningslinjer
falla i balkkonstruktionens plan. Såväl
böjande som vridande moment kunna
uppträda.
3. I en obelastad tvärsnittsyta, som utgör
ett symmetriplan till ett plant eller
transversellt kraftsystem, uppträder inga
tvärkrafter eller vridande moment, om
kraftsystemet i övrigt uppfyller vill*
koren enligt 1 eller 2. Är snittytan be*
lastad, uppdelas belastningen lika på
snittets båda ytor.
ALLMÄNNA DELEN
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
