Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
däst riktiga relativvärden, vilket emel*
lertid i många fall är tillräckligt. Om
någon av vikterna (P) eller deras
summa (p) jämföras med en normalvikt
och den härvid befinnes ha felet + <50,
medan beräkningen enligt ovan givit
+ 5, så skall till varje vikts P beräk*
p
nåde fel läggas värdet (<50—<5) —.
Då man på detta sätt bestämt felet i
103, kan man enligt samma schema
finna felen i vikterna 5, 2, lt, 12 och 13.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 27—31.
Volymbestämning
En volymbestämning kan endast sällan
återföras på en eller flera längdmätningar
utan måste i allmänhet utföras enligt sär*
skilda metoder. Volymen av en fast kropp
kan enkelt bestämmas genom att doppa
ned kroppen i en mätcylinder med en
vätska och avläsa vätskeytans höjning.
Noggrannare sker bestämningen genom
vägning i vatten och luft. Om den för
luftens uppdrift korrigerade massan är mL
och vikten i vattnet är mv , så är enligt
Arkimedes’ princip
VQt = mL—mv (5)
där V är kroppens volym och Qt vattnets
täthet vid ifrågavarande temperatur t.
Tab. 3 anger vattnets täthet vid olika
temperaturer. Volymen V kan omräknas
till en annan temperatur t0 genom multi*
plikation med l + 3cc(f0—t), där a är krop*
pens längdutvidgningskoefficient.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
I, 18. Aufl., s. 51.
Den inre volymen av ett kärl bestämmes
noggrannast genom utvägning med vat*
ten eller kvicksilver. Man stöder sig då på
de noggranna värden för dessa vätskors
Tab. 5:3. Vattnets täthet Q vid trycket
1 Atm.
Temp t °C Q g/cm3
0 0,999 840
1 0,999 899
2 0,999 940
3 0,999 964
4 0,999 972
5 0,999 964
6 0,999 940
7 0,999 901
8 0,999 848
9 0,999 781
10 0,999 700
11 0,999 605
12 0,999 497
13 0,999 376
14 0,999 243
15 0,999 098
täthet vid olika temperaturer, som man
f. n. förfogar över. Dessa finnas angivna
i tab. 3 och 4. Är vätskans massa ( = skill*
nåden mellan de för luftens uppdrift
korrigerade värdena för kärlet tomt och
fyllt med vätska) = m och tätheten vid
bestämningstillfället =Qt, så är kärlets
volym vid temperaturen t:
Volymen vid temp. t0 erhålles genom
multiplikation med l + 3«(f0—f). För van*
ligt glas är 3a = 25- 10’3.
Volymen av en vätska mätes enkelt med
mätkärl av olika slag. Noggrannare be*
stämningar ske enligt ovan genom utväg*
ning med en vätska av känd täthet.
Gasvolymer bestämmas även med mät*
klockor, varvid gasen uppsamlas över en
vätskeyta (vatten eller kvicksilver). Vid
434
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
16 0,998 942
17 0,998 774
18 0,998 595
19 0,998 405
20 0,998 204
2 1 0,997 993
22 0,997 771
23 0,997 539
24 0,997 298
25 0,997 046
26 0,996 785
27 0,996 514
28 0,996 234
29 0,995 945
30 0,995 648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
