Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mätning av strömmande vätskor, gaser och ångor - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Kap. 6. Mätning av
strömmande vätskor, gaser och
ångor
För mätning av strömmande vätske* och
gasmängder, d. ä. den per tidsenhet eller
under ett visst tidsintervall genom en led*
ning eller en kanal strömmande mängden,
finnes ett flertal olika förfaranden. De
vanligaste och viktigaste äro följande:
1. Metoder och apparater för direkt mät*
ning av den genomströmmande gas*
eller vätskevolymen.
2. Tryckdifferensmätare, pitotrör, för ga*
ser och vätskor.
3. Flottörmätare, för gaser och vätskor.
4. Skibord, för vattenmängdsmätning.
5. Hydrometriska flyglar, turbinmätare för
vätskor, anemometrar för gaser.
Vid samtliga metoder erhålles först vo*
lymen V och därav den genomströmmande
massan enligt:
G = y-V (1)
där Y är tätheten vid mättillfället i fråga.
Beträffande beräkning av y för gaser, torra
eller fuktiga samt ångor, se Värme och
fuktighet.
Ofta vill man hänföra en uppmätt gas*
volym till ett normaltillstånd, vilket van*
ligen är 0°, 760 mm, torrt. Vid stationära
förhållanden kan man härvid använda ne*
danstående formler:
för torr gas (2 a)
Po J
P-VPd Jo.y för fuktig gas (2 b)
Po T
Här är:
p0 = normaltrycket (760 mm), p gasens
statiska tryck;
pd — vattenångans mättningstryck vid temp.
T, <p = rel. fuktigheten;
T0 = normaltemperatur, absolut (273° K);
T = temperatur vid mättillfället;
V— uppmätt volym, V0 = till normaltill*
ståndet omräknad volym.
Se vidare ATM V 1240—2, V 1240-3;
Wünsch u. Rühle, Messgeräte im Indu*
striebetrieb, Springer, Berlin 1936, s. 205
-206.
Direkt mätning av
genomströmmad mängd
Den enklaste metoden för mätning av
en vätskemängd är att avleda vätskan till
ett kärl av känd volym och med stoppur
mäta tiden för dettas fyllning. Metoden
ger, sorgfälligt använd, en noggrannhet på
±1 %. Den lämpar sig icke för vätske*
mängder över 30 1/sek.
Tippande vätskemängdsmätare arbeta auto*
matiskt enligt denna princip. Ett kring en
axel vridbart kärl fylles med vätska och
tippar över, då denna nått en viss nivå;
antalet tippningar räknas av ett räkne*
verk. På liknande sätt arbeta trum=
mätarna, i vilka en i sektioner indelad
trumma bringas i rotation genom vätskans
tyngd, varvid sektionerna omväxlande fyl*
las och tömmas.
Kolvmätare enligt olika principer förekom*
ma även och användas för mätning av
vätskor under tryck. Vid en typ skjutes en
kolv fram och åter i mätkammaren, varvid
dennas båda delar omväxlande fyllas och
tömmas; en annan typ är kapselpumpens
ömvändning. Dessa mätare användas för
mätning av mindre vätskemängder, upp
till 100 mVtim.
Gasmätare. För mätning av mindre gas*
mängder (upp till 300 m3/h) användas
bälggasmätare eller torra gasmätare, i vilka
de (för undvikande av dödlägen) vanligen
438
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
