Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mätning av strömmande vätskor, gaser och ångor
två mätkamrarna vardera äro tudelade ge*
nom en lädermembran, som kan sägas
motsvara kolven i en kolvmätare. Den
fram* och återgående rörelsen förmedlas
till slider, som dirigera gasens väg genom
mätaren, samt till ett räkneverk, som an*
giver totalt genomsläppt mängd.
I handeln förekommande mätare (max.
övertryck 300 mm vp) äro på fabriksplåten
stämplade med mätinnehållet i ( = antal
liter vid ett varv på vevaxeln, dvs. en
fram* och återgående rörelse) och en
kapacitet V (från 1,5 till 300 m3/h). Härav
1 ooo v , „ n ^
kan utraknas n =-y- (varv/h). Detta
värde bör ej vara för högt (f. n. max.=
= 750) om oklanderlig gång fordras. Av
utrymmesskäl har utvecklingen gått mot
väl snabba och små mätare (äldre med
n = 150 à 200 gingo nästan obegränsad tid)
samt väl stora tryckförluster. I vissa fall
gör man därför klokt i att pruta ned V.
Som exempel kan nämnas att gasmätare,
som utsättes av Stockholms gasverk, för*
ses med en extra skylt från verket angi*
vande ett mindre värde på V. I tab. 6:1
nedan äro typiska sådana värden valda.
Ehuru man kan fordra att sliderna skola
vara absolut täta, bör minsta förbrukning
ej understiga 1,75 XI m3/h.
Felvisningen tenderar att gå från + till
— vid ökande förbrukning (växlar dock
ej nödvändigtvis tecken), samt från — till
+ med tiden på grund av membranskin*
nets krympning. Nya mätare äro därför
justerade att visa något — vid värdet V;
för Stockholms Gasverk tillämpas 1 à
2 % vid verkets värde på V (något mera
för fabrikens), vid vilken förbrukning den
årliga ändringen mot + kan sättas till ca
0,25 % (rätt stora avvikelser härifrån före*
komma dock). Då mätarna justeras vart
sjunde år räknas med att felvisningen
gränsas in mellan +2 % och —3 %.
Justering sker f. n. med kugghjulsbyte,
varför intervallet blir ca 1,2 %.
Tab. 6: i.
Mätare stämplad Tryckförlust mm vp
av St. G. av fabr. tomg. totalmotstånd
3 m3/h 3 m3/h 1,5 2,5 vid 3 m3/h
15 » 24 » 2,5 4 » »
30 » 60 » 4 5 » »
Tryckfallet i mätarna kan delas upp i
ett konstant »tomgångsmotstånd» och ett
»förbrukningsmotstånd», vilket följer för*
brukningen kvadratiskt och ökas propor*
tionellt mot gasens specifika vikt. Som
exempel kan följande angivas för stadsgas
med specifik vikt rel. luft = 0,4.
Flämtning i trycket kan i allmänhet
sättas till ±1 mm vp. Kalibrering kan ske
över hela mätområdet med en noggrann*
het av ±0,2 % genom användning av en
noggrant kalibrerad gasklocka.
Som experimentgasmätare användas dock
mest våta gasmätare. Gasen uppfångas
över en spärrvätska av en horisontellt
lagrad och i sektioner indelad trumma,
som den sätter i rotation. Trumman driver
ett räkneverk, som på exp. mätare är för*
sett med en visartavla med dubbla visare,
varav den ena anger totala förbrukningen
per timme vid avläsning under en minut.
Flämtningen är obetydlig och mätvolymen
konstant, så länge vätskenivån är det, vil*
ket är kontrollerbart. Noggrannheten kan
bedömas av mätarens dimensioner och
vätskenivåns avläsbarhet. Felvisningskurva
bör finnas.
Denna mätartyp användes även som sta=
tiorisgasmätare för stora, långsamt ström*
mande gasmängder, upp till 10 000 m/3h.
Imo*mätaren (fig. 6/1) är en vätske*vo*
lymmätare, vars mätorgan består av tre
skruvar (s. k. Imoskruvar), en mittskruv
och två symmetriskt belägna sidoskruvar,
som rotera i ett hölje. Skruvarnas gängor
äro så formade, att de täta mot varandra
ALLMÄNNA DELEN
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
