Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tid- och hastighetsmätning; mätning av snabba förlopp
Fig. 7/1. Principen för Boulengé=kronograf
för mätning av projektilhastigheter.
till 0,oi s. Impulserna från mätförloppet
överföras vanligen på elektrisk väg.
Ett noggrannare instrument (mätområde
0.005—0,2 s., noggrannhet 0,i—0,2 %) är
Boulengé=kronografen, vilken användes för
mätning av projektilhastigheter. Dess prin*
cip åskådliggöres av fig. 7/1.
De båda elektromagneterna Mt och M2
fasthålla var sin stålstav, en längre 1 och
en kortare 2. Ungefär i jämnhöjd med den
längre stavens nedre ända finnes en an*
ordning, bestående av en utlösningsarm 3,
en fjäder 4 och en kniv 5, som kan göra
märken i en över den längre staven trädd
hylsa, vilken medföljer staven i dess ver*
tikala rörelse.
En tidmätning med Boulengé*kronograf
består av tvenne förberedande och ett
huvudmoment och utföres på följande
sätt:
1. Först utlöses fjädern 4 för hand, så att
kniven gör ett nollmärke på staven 1
(a i fig. 7/1). Ström passerar därvid de
båda elektromagneternas lindningar, så
att stavarna kvarbliva i sina utgångs*
lägen.
2. Därpå brytas strömmarna samtidigt i
båda magneterna och stavarna falla
nedåt. Då den kortare staven träffar
utlösningsanordningen, gör kniven ett
nytt märke (b i fig. 7/1) på staven 1,
längre upp än nollmärket, eftersom sta*
ven denna gång fallit ett stycke före
knivens utlösning.
3. Vid den egentliga tidmätningen ordnar
man så, att strömmen i Mx brytes vid
början och i M, vid slutet av det tids*
intervall r s., som skall mätas. P. s.s.
som förut fås nu ett tredje märke (c i
fig. 7/1, ännu ett stycke längre upp än
de båda föregående. Med figurens be*
teckningar är då
(O
Projektilen, vars hastighet skall bestäm*
mas, får passera antingen genom tvenne
trådarmar, inkopplade i de båda magnet*
kretsarna, eller genom tvenne solenoider,
i vilka strömstötar alstras, som bryta me*
delst reläer.
För mätning av ännu kortare tider an*
vänder man en hastigt roterande trumma,
på vars insida papperet eller filmen fästes.
Markeringen sker optiskt*elektriskt, t. ex.
med Kerr*cell, eller elektriskt medelst
gnistgenomslag. Med gnistkronografer
kunna tider på 0,ooi s. uppmätas med
en osäkerhet av mindre än 1 %, i spe*
cialfall ända ned till 0,2 pro mille. Man
låter då trumma och gniststräcka båda ro*
tera och i motsatta riktningar. Med Kerr*
cellkronografen (Cranz, Kutterer, Schar*
din 1932) erhålles tröghetsfri registrering.
De elektriska kronograferna bestämma den
laddning, en bekant ström under mät*
tiden sänder genom en ledning. Denna
ström erhålles genom slutning eller bryt*
ning av en strömkrets vid förloppets början
och slut. Vid små strömstyrkor (<1A)
och små spänningar (<100 V) fastlägger
ALLMÄNNA DELEN
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
