Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tid- och hastighetsmätning; mätning av snabba förlopp
av bilden vid H och vice versa. Denna
bilds ljusstyrka varierar således på ett mot
variationerna i brytningsindex i sliran sva*
rande sätt. Dessa variationer kunna även
göras till föremål för kvantitativa beräk*
ningar.
I stället för spegeln A kan man använda
en lins, på vars optiska egenskaper (sfärisk
och kromatisk korrektion, glasets homo*
genitet) ställas stora krav.
Som ljuskälla användes en båglampa
eller hellre en högtryckskvicksilverlampa
eller en glödlampa med långsmal och
starkt lysande glödkropp. Även en gnist*
urladdning är användbar (urladdningsrör
med argongas, tryck 10 mm Hg).
Schlieren*metoden kan användas för stu*
dium av genomskinliga fasta kroppars op*
tiska egenskaper, vidare vid undersökning
av diffusions* och konvektionsförlopp i
vätskor samt koncentrationsändringar vid
elektrolys. Särskilt väl lämpar sig meto*
den emellertid för studiet av strömmande
gaser. Institutionen för ångteknik vid
Tekniska Högskolan har en apparat för
dylikt ändamål.
Litteratur: Cranz und Schardin, Z. Physik
56, s. 147, 1929; D. Schardin, Toeplersche
Schlierenverfahren, Forsch. Ing.*Wesen,
Ausgabe B, 5, Forsch*Heft 367, 1934; P.
Hammarlund, Undersökning av ström*
ningsförlopp och kroppars struktur med
slirmetoden, Kurs i mätteknik, s. 49, Tekn.
Tidskr. 1944.
Registrerande mätinstrument
Registrerande mätinstrument användas
dels för att följa förlopp, vilkas snabbhet
omöjliggör momentan observation, dels av
bekvämlighetsskäl vid långsammare för*
lopp. Utförandet blir huvudsakligen be*
roende på mätförloppets hastighet samt till
förfogande stående mät* och direktions*
krafter.
I det följande beskrivas några olika ty*
per av registrerande instrument, deras
konstruktion och användningsområden.
1. Bedömning av registrerande instruments
noggrannhet. Ett registrerande instruments
noggrannhet bestämmes förutom av själva
mätverkets precision framför allt av tven*
ne omständigheter:
a. Av den tecknade kurvlinjens grovlek
eller av streckbredden i förhållande till
utslagets storlek. Detta bör således vid
bedömning av noggrannheten räknas i
streckbredder, ävenså bör skrivhastigheten
räknas i streckbredder per sek. i stället för
i m/sek. etc.
b. Vid registrering av snabbt varierande
förlopp tillkommer dessutom felteckning
på grund av det registrerande organets
bristande förmåga att följa förloppet i
fråga. Denna orsak till förminskad nog*
grannhet behandlas närmare under 7.
2. Linjeskrivare och punktskrivare. Själva
mätverket i dessa instrument, som använ*
das för registrering av långsamma förlopp,
utföres på samma sätt som då registrering
icke äger rum. Det är endast kompletterat
med en anordning för uppteckningen och
vid liten direktions* och mätkraft med
organ för dessas förstärkning.
Uppteckningen göres i allmänhet på
papper med bläck eller färgband, mera
sällan med metallstift på kemiskt prepare*
rat papper (ex. silverstift på barytpapper).
Då registreringen sker med bläck, fästes
en penna på mätverkets visare eller, vid
användning av förstärkningsanordning, på
visaren i det upptecknande organ, som sty*
res av mätverket. Förrådskärlet för bläcket
sitter ofta på visaren och är förenat med
pennan genom ett smalt rör. Kapillärkraf*
ten i detta ombesörjer då bläcktranspor*
ten. Förrådet kan också vara utformat som
en ränna, längs vilken visarspetsen rör sig.
ALLMÄNNA DELEN
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
