Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Fig. 7/25. Principen för katodstråleoscillo=
graf.
fotografiskt material i betydande grad,
men nackdelen med efterförstoringen gör,
att denna metod sällan tillgripes.
Litteratur: R. Thorburn, Registrerande
instrument, Kosmos 19 (1941), s. 154—176;
ATM J 035—1 — J 035—5.
io. Katodstråleoscillografer. Registrering av
snabba engångsförlopp.
a) Oscillograf er med slutet glasrör och
glödkatod. På senare år har rubricerade
typ av katodstråleoscillograf som ett till?
förlitligt, lättskött och relativt billigt in?
strument fått stor användning för studiet
av snabba förlopp. Den är överlägsen
slingoscillografen i fråga om registrerings?
hastighet (den skrivande elektronstrålen
är praktiskt taget tröghetsfri).
Fig. 7/25 visar huvuddelarna i en katod?
stråleoscillograf i den utformning, som
vanligen förekommer för tekniskt bruk.
Från glödkatoden K utsändas elektro?
ner, vilka accelereras av spänningen mel?
lan katoden och anoden A (denna spän?
ning är av storleksordningen 1000 V).
De löpa därför i rätlinjig bana, tills de
träffa främre väggen i det högevakuerade
glasrör G, vari hela anordningen befin?
ner sig. Denna vägg är belagd med ett
fluorescerande ämne (ZnS m. fi), som
lyser blått eller grönt, då det träffas av
elektronstrålen. Mellan katod och anod
finnes också en anordning L (elektrisk
lins), som koncentrerar strålen. På sin
väg mellan anod och lysskärm passerar
Fig. 7126. Kopplingsschema för katodstrå=
leoscillograf.
strålen emellan tvenne par av parallella
plattor Px, Po, vilka par äro ställda vinkel?
rätt mot varandra. På det ena plattparet
lägges mätspänningen, vilken avböjer elek?
tronstrålen i vertikal led. Vid varierande
mätspänning får man alltså på skärmen
en lysande vertikal linje. Denna utdrages
till en kurva genom att man på det andra
plattparet lägger en mot tiden proportio?
neil spänning, som avböjer strålen i hori?
sontell led. Detta kan i princip ske enligt
fig. 7/26.
Pentoden 1 laddar kondensatorn 2 med
konstant ström, så att dennas spänning,
vilken lägges på ena plattparet, växer
proportionellt mot tiden. Då den nått
tändspänningen för tyratronen 3, utlöser
styrspänningen V dennas urladdning. Styr?
spänningen är en liten del av den registre?
råde spänningen. Elektronstrålen återgår
nu hastigt till utgångsläget, varefter för?
loppet upprepas.
För att man skall få en stillastående
bild av ett periodiskt förlopp måste den
nämnda s. k. kippspänningen synkroni?
seras med mätspänningen. Detta sker ge?
nom styrspänningen V samt lämplig av?
passning av pentodströmmen och konden?
satorns 2 kapacitans. Härigenom kan
kippfrekvensen göras lika med mätfre?
kvensen själv eller en multipel av denna.
Tidsaxelns linearitet kan icke göras full?
ständig, men vid kippfrekvenser, som un?
derstiga några tusen p/s, äro felen i all?
mänhet försumbara. Vid högre frekvenser
uppträda större fel, så att man bör kali?
460
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
