Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄNNA TEKNISKA MÄTNINGAR
Tab. 8:2.
Temp °C Motst. ohm
— 193 20,292
— 150 38,755
— 100 59,610
—50 79,989
0 100,000
+ 100 139,20
+ 200 177,25
Motståndet X är termometermotståndet,
Ru R3 och R4 de övriga bryggmotstånden.
Med motståndet A kan bryggan injusteras
så, att strömmen genom galvanometern G
blir = 0 vid en viss önskad temperatur. Då
temperaturen i termometermotståndet är
skild från detta värde, erhålles en ström
i galvanometern, vilken alltså kan grade*
ras direkt i °C. E är spänningskällan, R0
ett regleringsmotstånd, varmed strömstyr*
kan i termometermotståndet inställes på
ett bestämt värde som hålles så lågt att
termometern ej uppvärmes nämnvärt av
strömmen. Spänningsvariationer hos E in*
verka på mätresultatet, vilket är en nack*
del hos denna metod.
Oberoende av spänningsvariationerna
blir man genom att använda ett s. k. kors*
spoleinstrument (fig. 8/2), vilket mäter för*
hållandet mellan strömmarna i termome*
Fig. 8/2. Kopplingsschema för motstånds=
termometer med korsspoleinstrument.
termotståndet X och det fasta motstån*
det R0.
Denna metod är dock icke lika känslig
som den förra.
Ledningarna från termometermotståndet
till mätinstrumentet få icke vara för långa,
om stor noggrannhet eftersträvas; denna
påverkas dessutom av temperaturvariatio*
ner hos tilledningarna.
Själva termometern utföres med en lång*
smal kärna av något värmebeständigt
material, på vilket motståndstråden lindas.
Vid lägre temperaturer består denna kärna
av glimmer eller steatit eller liknande, vid
högre insmältes elementet i kvartsglasrör.
Kärnan med sin lindning omges sedan
av ett skyddsrör.
Motståndstermometrar ha framför ter*
moelement fördelen av större noggrann*
het, särskilt vid lägre temperaturer och
temperaturdifferenser, men istället ha de
den nackdelen, att de fordra en yttre spän*
ningskälla. Dessutom kan man på grund
av mätkroppens utsträckning med dem
icke utföra mätningar av temperaturen i
en bestämd punkt.
Inom industrin är det därför vanligast
att mäta temperaturer upp till 1 000—1 200°
med termoelement. Mellan 1000° och
1 600°, övre gränsen för dessas använd*
ningsområde, komma även strålningster*
mometrar till användning.
Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 161—163; Wünsch und
464
INGEN 1ÖRSHANDBOKEN I
+ 300 214-12
+ 400 249,84
+ 500 284,4
+ 600 (313,4)
+ 700 (344,e)
+ 800 (374,e)
+ 900 (403,s)
Fig. 8/1. Kopplingsschema för motstånds=
termometer med Wheatstones brygga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
