- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 1. Allmänna delen /
481

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tryckmätning

något hundratal grader, då metallernas
elastiska egenskaper ändras med tempera*
turen. Då och då måste de vidare kali*
breras med en absolut manometer av nå*
got slag, vid lägre tryck lämpligen en
vätskemanometer, vid högre tryckvågar
m. m., där gas* eller vätsketrycket balan*
seras av kända vikter.

För mätning av valstryck och andra
mycket stora tryck mellan fasta kroppar
användes en tjock cirkulär stålplatta. Tryc*
ket överföres på plattan medelst en härdad
stålkula och plattans nedböjning mätes
med ett känsligt längdmätningsinstrument,
exempelvis en mikrokator (se kap. 2.
Längdmätning). Det kompletta instrumen*
tet benämnes tryckdosa.

En annan metod för mätning av dylika
stora tryck är att använda sig av den
elastiska tillplattningen hos en härdad stål*
kula vid tryck mot en plan platta av sam*
ma material (Statens Provningsanstalt).
Kulan sotas före mätningen, så att man
får ett tydligt avtryck av densamma på
den plana plattan.

Litteratur: Kohlrausch, Praktische Physik
1, 18. Aufl., s. 195—198; Wünsch und
Rühle, Messgeräte im Industriebetrieb,
Springer, Berlin 1936, s. 104—110.

Speciella instrument för
differenstrycksmät-ning. I båda ändar öppna vätskemano*
metrar samt ringvågar äro till sin natur
differenstrycksmätare. Fjädermanometrar
kunna däremot icke utan vidare användas
för differensmätning. En utväg är att
koppla tvenne mätsystem mot varandra,
men den är mindre noggrann, då två fjä*
dermanometrar svårligen kunna göras all*
deles lika. Större noggrannhet fås genom
att låta de båda trycken verka på var sin
sida av samma membran. Man kan därvid
enligt fig. 9/8 (Askania) innesluta en vanlig

manometer i ett trycksäkert instrumenthus,

i vilket det ena trycket härskar.

Fig. 9/8. Konstruktion för ökad noggrann=
het vid differenstrycksmätning.

Denna konstruktion kan användas en*
däst för begränsade tryck och medför, att
mätsystemet blir oåtkomligt under mät*
ningen, vilket är en nackdel vid registre*
rande instrument. En ur dessa synpunkter
bättre, men mera komplicerad lösning är
att utföra mätsystemet med en trycksäker
genomföring genom membranhuset. Detta
kan göras på flera olika sätt, för vilkas
närmare beskrivning hänvisas till littera*
turen.

Litteratur: Wünsch und Rühle, Messgeräte
im Industriebetrieb, Springer, Berlin 1936,
s. 111—114.

Elektriska tryckmätningsmetoder

De elektriska metoderna ha kommit till
användning för mätning av höga tryck
och tryckkrafter, särskilt sådana mellan
fasta kroppar, så som t. ex. valstryck,
skärkrafter vid mekanisk bearbetning osv.
Dessa metoder tillåta överföring av mät*
resultatet till ett från mätobjektet avlägset
instrument, vidare kunna de göras hög*
gradigt tröghetsfria, varför de lämpa sig
för registrering av snabba förlopp, och
slutligen kan känsligheten göras mycket
stor genom användning av förstärkare
m. m.

Elektriska tryckmätningsinstrument, som
kunna användas för tekniskt bruk, ha hit*
tills konstruerats enligt fem olika principer:

ALLMÄNNA DELEN

31

481

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/1/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free